Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Havet väster om Sverige mest utsatt

Nordsjön och vattnen in mot den svenska västkusten tillhör de mest miljöpåverkade havsregionerna på jorden.

Bara några få procent av världens hav är opåverkade av människans framfart, visar ny forskning.

Forskare från Nordamerika har för första gången sammanställt en rad skilda studier om tillståndet i världshaven till en världstäckande havsatlas.

Effektivt slår den nya studien, som presenterades på vetenskapskonferensen AAAS i Boston på torsdagen, hål på myten om världshaven som både oändliga och ointagliga.
Tvärtom visar atlasen att närmare 40 procent av jordens havsyta är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter.

Benjamin Halpern vid USA:s nationella center för ekologisk analys i Kalifornien har tillsammans med en rad andra nordamerikanska ekologer sammanställt olika data som speglar människans miljöpåverkan på havet. Här ryms siffror om både regional klimatförändring, yrkesfisket, kustexploatering, sjötrafik, och utsläpp av näringsämnen och miljögifter.

Uppgifterna har sedan brutits ned på kvadratkilometerstora rutor för att ge ett mått på miljöbelastningens geografiska spridning.

Förutom Nordsjön hör även Medelhavet, Röda havet, den nordamerikanska östkusten och Kinesiska sjön till de mest utsatta.

Bara 4 procent av jordens hela havsyta bedömer forskarna som relativt orörd. Dessa jungfruliga vatten ligger framför allt runt polerna, där de hittills skyddats av ett permanent istäcke.

Det betyder att människan redan har påverkat haven i stor skala, och att denna påverkan kan förväntas bli ännu större i framtiden i takt med att jordens befolkning växer.

Forskarna hoppas att den nya atlasen ska bli ett verktyg på den internationella arenan när länder ska enas om ett gemensamt förhållningssätt till haven och för att peka ut områden som särskilt skyddsvärda.

Men även enskilda länder kan använda sig av metoden med en atlas i exempelvis naturvårdsarbetet på den regionala nivån.
Forskarna har också tittat på effekten av marina reservat. 920 arter har studerats i sammanlagt 31 olika reservat.

Slutsatsen är att skyddade områden har effekt. 61 procent av de studerade arterna har gynnats av reservaten. De marina reservaten har också en helt annan födoväv än havet i kring. Där finns exempelvis fler stora rovfiskar.
Bättre kunskap om havet och dess lokala naturtyp är viktigt när beslut ska tas som balanserar mellan att utnyttja havet och dess tjänster, utan att förstöra känsliga ekosystem, menar forskarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.