Filmen ”Dolda tillgångar” berättar om kvinnor som glömts bort i vetenskapshistorien. Enligt en ny rapport finns det ännu hinder för kvinnliga forskare. - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Historien är full av glömda kvinnor och stulna resultat

Ur ”Dolda tillgångar”.
Ur ”Dolda tillgångar”. Other: IBL

Filmen ”Dolda tillgångar” och pjäsen ”Fotografi 51” berättar båda om kvinnor som glömts bort i vetenskapshistorien. Enligt en ny rapport finns det ännu hinder för kvinnliga forskare.

– Om hon hade varit född i en annan tid – eller som man, säger någon om kemisten Rosalind Franklin, ensam kvinna på forskningslaboratoriet på King’s College i London, i pjäsen ”Fotografi 51”.

I filmen ”Dolda tillgångar” får Mary Jackson, en av de svarta kvinnliga matematikerna i Nasas rymdprogram, en liknande fråga.

– Om du hade varit vit man, skulle du inte ha velat bli ingenjör då?

– Det hade jag inte behövt. Jag skulle redan ha varit det, svarar hon.

Rosalind Franklin var en av världens främsta kristallografer. Hennes exakta bild av dna-molekylen, ”Fotografi 51”, taget i maj 1952, blev avgörande för att James Watson och Francis Crick skulle kunna lösa en av den tidens största vetenskapliga gåtor: hur molekylen är uppbyggd och hur den kan kopiera sig själv för att lagra och föra vidare genetisk information i alla levande celler.

Rosalind Franklins kollega Maurice Wilkins visade fotografiet för Watson och Crick utan hennes vetskap eller godkännande. År 1962 fick de tre männen medicinpriset för upptäckten, men Rosalind Franklin hade inte kunnat dela priset med dem. Hon dog i äggstockscancer 1958, bara 37 år gammal, och Nobelpris delas inte ut postumt.

Men det dröjde länge innan hennes avgörande insats för genombrottet fick den uppmärksamhet den förtjänade, och när arkiven från Karolinska institutet blev tillgängliga efter 50 år visade de att hon inte hade blivit nominerad till priset ens medan hon levde.

För att få utföra den forskningen hon ville räckte det inte med att vara smart. Hon måste också bevisa det, gång på gång. Hon var väl medveten om hur skör hennes plats i de där sammanhangen var.

Under hela våren har Cecilia Frode spelat Rosalind Franklin på Playhouse Teater i Stockholm.

– Jag visste ingenting om Rosalind Franklin, pjäsen eller författaren när jag erbjöds rollen, och är så tacksam för det jag fått vara med om. Det är ett bottenlöst ämne, om högpresterande kvinnor i mansdominerade miljöer. Vi måste alltid vara lite bättre än bra, eftersom vi inte historiskt haft en självklar plats i samhället, säger hon.

Enligt pjäsen var det svårt för Rosalind Franklin att samarbeta med Wilkins, Crick och Watson, både för att hon var kvinna och på grund av hennes personlighet.

– Hon kanske inte var den charmigaste personen, där och då. Vilket har sin förklaring. Hon hade ett uppdrag i sitt liv, sin passion för forskningen, för undersökandet och var inte i labbet för att skapa sociala relationer eller vara charmerande. Det var nog stressande för omgivningen med en så fokuserad och självständig person och dessutom kvinna, säger Cecilia Frode.

Rosalind Franklin behövde prestera mycket bättre än om hon varit man, menar Cecilia Frode.

– För att få utföra den forskningen hon ville räckte det inte med att vara smart. Hon måste också bevisa det, gång på gång. Hon var väl medveten om hur skör hennes plats i de där sammanhangen var, säger hon.

Mary Jackson, Dorothy Vaughan och Katherine Johnson, de tre svarta Nasamatematikerna som filmen ”Dolda tillgångar” handlar om, behövde också vara bättre än bra, både på grund av sitt kön och sin hudfärg. Och även deras avgörande insatser för USA:s rymdprogram har länge varit bortglömda.

”Varför har jag inte hört den här historien förut?” är en fråga författaren Margot Lee Shetterly har fått fler gånger än hon kan räkna, skriver hon i efterordet till boken som filmen bygger på.

Även en databas med vetenskapliga artiklar kan berätta okända historier, som hur andelen kvinnliga forskare har ökat de senaste två decennierna. I slutet av 1990-talet var Portugal det enda landet där fler än 40 procent av forskarna var kvinnor. Nu har även USA, EU, Storbritannien, Kanada, Australien, Frankrike, Brasilien och Danmark passerat den nivån, och i Mexiko och Chile är andelen 38 procent, enligt en rapport som förlaget Elsevier publicerade tidigare i vår. Sverige finns inte med som enskilt exempel, men har samma fördelning som EU.

– Andelen kvinnor ökar i alla jämförelser och i alla regioner, och det kanske inte är så förvånande. Möjligen kan man undra över varför Portugal, Brasilien, Mexiko och Chile ligger så bra till, säger Anders Karlsson, vicepresident för Elseviers avdelning för strategiska allianser i Tokyo.

Förlaget Elsevier ger ut en femtedel av alla ansedda vetenskapliga tidskrifter. Databasen rapporten bygger på innehåller nästan 22.000 tidskrifter och konferensrapporter från fler än 5.000 utgivare, även andra än Elsevier. Det saknas i stort sett alltid uppgift om könet på forskarna bakom en vetenskaplig studie, men rapportförfattarna utvecklade en egen metod för att ta reda på det.

– Det nya är att vi kan identifiera genus utifrån förnamn på publikationerna. Vi har använt olika databaser och sociala medier som Linkedin och Twitter för att få fram rätt kombination av genus och förnamn, säger Anders Karlsson.

Asiatiska namn var svåra att hantera, men rapportförfattarna använde bland annat en artikel om japanska förnamn från tidskriften Nature och en databas med namn på nyfödda i Japan. Andra länder i Asien och Afrika fick uteslutas, liksom vissa förnamn.

– I Italien kan ju både män och kvinnor heta Andrea, så det är ett namn vi inte kunde använda, säger Anders Karlsson.

Rapporten visar utvecklingen i tolv länder och regioner och för 27 olika forskningsområden. Även om andelen kvinnliga forskare ökar generellt är till exempel fortfarande bara 25 procent av dem som publicerar artiklar i fysik kvinnor.

För alla artiklar i databasen finns information om när artikeln publicerades och till vilket universitet eller forskningsinstitut forskarna bakom studien var knutna vid den tiden.

– Det ger oss en fantastisk kombination av information om genus, tid och geografi, så att vi kan se strukturella mönster, säger Anders Karlsson.

Några mönster rapportförfattarna ser är att kvinnor i högre grad än män är inblandade i tvärvetenskapliga projekt, att de verkar flytta mindre mellan olika länder och universitet, och att de har något färre internationella samarbeten med andra forskare.

– Vi avstår från att själva dra slutsatser om orsakerna i rapporten. Men det skulle kunna bero på att det är svårare för kvinnor att kombinera familj och en internationell forskarkarriär, säger Anders Karlsson.

Resultaten kan användas både för att förbättra förutsättningarna för mer jämställdhet i forskarvärlden och för att få en bättre värld, menar Anders Karlsson.

– Mer jämställdhet leder till bättre vetenskap, och bättre vetenskap leder till ett bättre samhälle för oss alla. I slutändan vill vi ge alla lika stora möjligheter att förverkliga sina drömmar, och inte förlora hälften av världens intellektuella kapacitet, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.