Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Hundar bajsar helst åt norr eller söder

Studier av hur man halkar på ett bananskal, att hundar känner av jordens magnetfält när de bajsar och de psykiska riskerna med att ha katt belönades med det inte så ädla IgNobelpriset i veckan.

I torsdags delades IgNobelprisen ut till forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka. Namnet syftar förstås på Nobelpriset och på det engelska ordet ignoble som betyder inte så ädel.

Biologipriset gick till Erich Pascal Malkemper från universitetet i Duisburg-Essen i Tyskland och hans kolleger för att de har visat att hundar helst bajsar i nord-sydlig riktning. Nu har de utvecklat en app som vem som helst kan ladda ned till sin smarta telefon.

– Med den kan du mäta din hund direkt när den urinerar och lämnar avföring. Vi hoppas få in data från hela världen och se om det kan finnas skillnader mellan olika raser, säger Erich Pascal Malkemper.

Priset i folkhälsa gick till bland andra David Hanauer vid universitetet i Michigan för att ha upptäckt ett samband mellan depression och att ha blivit biten av en katt.

– Kanske har deprimerade människor ofta katt för att må bättre. Eller också finns här något mer, säger han.

– Många kattägare har blivit upprörda. Men jag vill poängtera att jag personligen verkligen inte har något emot katter, säger han.

Biologi: Hundar föredrar vissa väderstreck

Hundar föredrar att uträtta sina behov i nord-sydlig riktning. Det har årets biologipristagare visat genom att mäta hur 70 hundar av 37 olika raser ställde sig vid totalt 1 893 bajstillfällen och 5.582 kisstillfällen under två års tid. När det fanns störningar i magnetfältet stod hundarna hur som helst, men under lugna förhållanden orienterade de sig helst efter jordens magnetfält.

Fysik: Bananskal halare än det mesta

Ända sedan bananen togs till Nordamerika för 200 år sedan har det varit välkänt att bananskal är lätta att halka på. De japanska pristagarna har för första gången mätt friktionen mellan skosula och bananskal och mellan bananskal och golv och kunnat visa att skalen verkligen är halare än mandarinskal, citronskal och äppelskal av olika tjocklek, och nästan lika hala som skidor på snö.

Arktisk vetenskap: Renar mest rädda för isbjörnsdräkt

Norrmännen Eigil Reimers och Sindre Eftestøl får priset i arktisk vetenskap för att de har undersökt hur renar på Svalbard reagerar på människor utklädda till isbjörnar. De fann att renarna, som inte har några andra naturliga fiender än isbjörnen, reagerade fortare och sprang längre när de såg en människa i isbjörnsdräkt – vita kläder och ansiktsmask – än när de mötte en person i vanliga friluftskläder.

Ekonomi: Drogförsäljning bidrar till officiella ekonomin

Årets IgNobelpris i ekonomi går till Italiens nationella statistiska institut ISTAT. Institutet har blivit ett föredöme för andra europeiska länder med sitt sätt att utöka storleken på Italiens officiella ekonomi i en rapport till Europeiska unionen genom att bland annat inkludera intäkter från prostitution, smuggling, illegal drogförsäljning och andra olagliga ekonomiska transaktioner mellan införstådda deltagare.

Neurovetenskap: Hjärnan ser Jesus i rostat bröd

Ansiktspareidoli – att människor ser ansikten bland molnen, en bild av Jesus i en bit rostat bröd eller Jungfru Maria i en tortilla – är ett fenomen som varit känt i århundraden, men ingen har förstått hur det fungerar.

Pristagarna i neurovetenskap har visat att helt andra delar av hjärnan är inblandade när någon tycker sig se ett ansikte i en bild än när de tror att de ser en bokstav.

Nutrition: Bebisars bajsbakterier perfekta i korv

Mjölksyrebakterier har goda hälsoegenskaper, och bakterier utvunna från spädbarnsbajs skulle kunna användas som startkulturer för fermenterad korv, enligt de spanska forskare som får årets IgNobelpris i nutrition. Spädbarnsbajset var enligt forskarna ett idealiskt ställe att hitta bakteriestammar som kan överleva de sura förhållandena i magsäcken och gallsyror i tunntarmen.

Psykologi: Nattsuddare är mer psykopatiska

Många rovdjur jagar helst på natten. Det gäller även bland människor.
Årets pristagare i psykologi har visat att människor som tycker om att vara uppe sent på kvällarna oftare är narcissister och är mer manipulativa och mer psykopatiska än morgonpigga. Kvällsmänniskornas mörka personlighetsdrag visade sig genom hur väl de höll med om påståenden som "jag har lätt att påverka andra", "jag tycker om att köra fort" och "jag skulle kunna överlista en lögndetektor".

Medicin: Bacon stoppar näsblodet

Priset i medicin går till en grupp läkare vid Detroit Medical Center i Michigan för att de noga beskrivit hur de vid två tillfällen lyckades rädda en fyraårig flicka med en ovanlig och ärftlig form av livshotande okontrollerbara näsblod genom att fylla hennes näsborrar med bacon. Blödningen upphörde inom 24 timmar och flickan kunde lämna sjukhuset efter tre dygn.

Folkhälsa: Kattbitna oftare deprimerade

Det finns ett samband mellan kattbett och depressioner bland amerikaner. Dessutom är unga tjeckiska gravida kvinnor med parasiten Toxoplasma gondii, som vanligen sprids från katter, intelligentare och mindre benägna att känna skuld än andra. Unga tjeckiska män med parasiten har däremot lägre IQ, är mindre spänningssökande och mer sällan högutbildade, enligt årets pristagare i folkhälsa.

Konst: Vacker målning lindrar smärta

Skönhetsupplevelser lindrar smärta. Årets konstpristagare har visat att när högerhänta personer får en stark laserstråle på vänster handrygg samtidigt som de ser på konst tycker de att det gör lika ont oavsett om de tittar på en ful eller intetsägande tavla eller på en vit skärm.
Smärtan från laserstrålen känns däremot mindre när de tittar på en vacker målning.

Testa själv

Med appen MagnOr kan man själv vara med och mäta i vilken riktning ens hund kissar och bajsar.

Android

Apple

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.