Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 13:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hur-sakert-maste-ett-covid-19-test-egentligen-vara/

Vetenskap

Hur säkert måste ett covid-19-test egentligen vara?

Foto: Ole Berg-Rusten/TT

Kan ett test med 90 procents säkerhet visa fel? Ja, mycket oftare än du tror.

När vården inte har kapacitet att testa alla med lindriga förkylningssymtom för covid-19 har det skapats en marknad för tester för hemmabruk, som Aftonbladet har rapporterat om. Testet tidningen skriver om kostar knappt 200 kronor, ger svar inom 15 minuter, och är enligt företaget 80 procent säkert. På fredagen skickade DN en fråga till företaget om hur tillförlitligt testet är. Inget svar har kommit, och på måndagen var testet borttaget från företagets hemsida.

Vad 80 procent säkert innebär är oklart.

– Det första man måste fråga är: vad menar man med säkerhet, säger Frank Miller, docent i statistik vid Stockholms universitet.

Det finns flera möjliga tolkningar.

– Jag kan se två möjligheter. Antingen menar de sannolikheten för att få rätt svar om vi ger testet till en slumpmässig person i befolkningen. Eller så är det sannolikheten att du får rätt svar från testet om du är sjuk.

Eftersom covid-19 är en ny och ännu inte så spridd sjukdom är det troligt att det fortfarande är en mycket liten andel av befolkningen som är smittad. Som ett räkneexempel skulle vi kunna säga att 0,2 procent, eller i genomsnitt två av tusen personer, bär på viruset.

– Då skulle jag lätt kunna hitta på ett test som är 99,8 procent säkert enlig den första tolkningen: ett test som alltid säger att du är frisk. Det skulle ju bara visa fel för de 0,2 procent som är smittade. Men ett sådant test vill vi ju inte ha. Det skulle vara helt meningslöst, säger Frank Miller.

Statistiker använder två mått för att bedöma ett diagnostiskt test: sensitiviteten, som säger hur stor andel av de sjuka som testet hittar, och specificiteten, som visar hur stor del av dem som verkligen är friska som testet friskförklarar.

Om 0,2 procent är smittade, och vi ger ett test med en specificitet på 90 procent till 1.000 slumpvis utvalda personer skulle testet i genomsnitt visa att 898 av dem var friska. Enligt testet är alltså 102 personer sjuka. Det är mer än 50 gånger fler än de 2 som verkligen är smittade.  Det skulle ge en avsevärd ökad belastning på vården att få så många felaktigt klassificerade som sjuka. Ett test med en specificitet på 80 procent, som det Aftonbladet skrev om, skulle säga att 100 gånger fler var sjuka än som verkligen var det.

Ett användbart test måste vara mycket noggrannare än så. 

– Men i fallet med covid-19 är det mindre allvarligt om några fler blir klassade som sjuka än som verkligen är det. Konsekvensen är att friska kan få sitta i karantän i två veckor. För andra medicinska tester kan det vara mycket allvarligare. Om konsekvensen till exempel är att du måste genomgå en riskfylld operation vill man inte att friska ska bli klassade som sjuka, säger Frank Miller.

Att säga att ett test är 80 procent säkert betyder ingenting.

– Som statistiker behöver jag åtminstone veta två saker om testet: sensitiviteten och specificiteten. Men även de två siffrorna är svåra att tolka för en lekman. Även jag måste tänka efter för att inse vad det konkret betyder, säger Frank Miller.