Treriksröset är först ut. Där går solen ner klockan 11.55 på lördagen, och den går inte upp igen förrän den 11 januari 2020.

De sex veckorna däremellan kallas polarnatten. Det som erbjuds mitt på dagen under dessa dygn kallas middagsmörker.

Efter att ha omslutit Sveriges nordspets breder mörkret sedan långsamt ut sig söderut fram till vintersolståndet den 22 december, då det gör halt i närheten av norra polcirkeln och efter hand lämnar plats åt ljuset igen.

I Keinovuopio tackar solen för sig klockan 11.33 på måndag, den 2 december, medan Karesuando och Riksgränsen får årets sista solnedgång den 5 december och Abisko den 6.

Kiruna får ha kvar ”riktiga” dagar fram till den 10 december, då det astronomiska mörkret når dit och stannar till den 4 januari.

Kortast blir polarnatten på de platser som ligger närmast polcirkeln. I Svappavaara varar den i 16 dygn och i Masugnsbyn i 7.

Faktiskt lyckas inte mörkret ta sig hela vägen ner till den breddgrad som utgör polarnattens sydgräns. Det beror på ett optiskt fenomen. Eftersom solljuset bryts i atmosfären ser solen ut att ha tagit sig över horisonten lite innan den faktiskt har gjort det.

Därför har platser precis på polcirkeln som Jokkmokk och (förstås) Polcirkeln ett par timmar av dag även den 22 december.

Middagsmörker kan låta dystert, men det är trots allt inte becksvart, vilket de som bor i landets nordligaste hörn brukar påpeka för sörlänningar som aldrig upplevt polarnatten.

Under några timmar breder ett kombinerat grynings- och skymningsljus ut sig, vilket får god hjälp av snötäcket, som reflekterar det solljus som sipprar in även över norra Norrbotten.

När det är som mörkast, alltså vid vintersolståndet, råder dagsljus i Treriksröset under 4 timmar och 44 minuter.

För att uppleva fullt nattmörker mitt på dagen måste man ta sig ända upp till den 72:a breddgraden, vilket är en bit norr om nordligaste Norge.

Läs mer: Mörk november – men nu kommer solen till helgen