Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Intelligenta utomjordingar ger oss större chans att överleva

Jakten på liv och intelligenta varelser på andra håll i rymden pågår på många fronter. Men hittills kan vi ha letat på fel sätt.

Kryllar det av liv på andra månar och planeter? Har liv bara uppkommit en gång, eller sker det överallt där förutsättningarna finns? Är vi galaxens enda avancerade civilisation, eller är det oundvikligt att liv till slut också frambringar intelligenta varelser?

Kort sagt: Är vi ensamma i universum?

– När vi bara har ett enda exempel, livet på jorden, är det mycket svårt att dra några slutsatser. Därför är det så avgörande att vi hittar exempel nummer två, säger Jill Tarter.

Hon har ägnat större delen av sitt 73-åriga liv åt att leta efter intelligenta utomjordingar. Fram till pensionen var hon föreståndare för Center for SETI Research i Mountain View i Kalifornien, där SETI står för ”Search for extraterrestrial intelligence”, eller sökandet efter utomjordisk intelligens. Hon är också är förebild för Ellie Arroway, Jodie Fosters rollfigur i filmen Kontakt från 1997. I veckan talade hon på vetenskapsfestivalen Starmus i Trondheim.

Foto: Henry Wall/DYDPPA/REX

Jakten på främmande civilisationer kallar hon för framtidens arkeologi.

– Om vi någonsin får in en signal från en annan intelligens så får vi reda på något om deras förflutna, eftersom informationen redan är gammal när den når oss. Men om vi upptäcker en annan civilisation betyder det att det är möjligt för oss att överleva långt in i framtiden. Har någon annan klarat av det finns det en chans även för oss, säger Jill Tarter.

Hittar vi spår av andra intelligenta varelser måste de ha funnits mycket, mycket, längre än vi.

– Vår galax är 10 miljarder år gammal. Om civilisationer som utvecklar teknik bara överlever en kort tid kommer det aldrig att finnas två civilisationer samtidigt, tillräckligt nära varandra för att ha en chans att upptäcka varandra, säger Jill Tarter.

SETI-forskarna söker efter tecken på avancerad teknik.

Kanske har vi ännu inte förstått eller själva uppfunnit den teknik som vi borde leta efter.

– Teknik är ersättare för intelligens. Vi vet inte hur vi skulle kunna mäta intelligens direkt, säger Jill Tarter.

Hittills har forskarna framför allt letat efter starka signaler av radiovågor och ljus.

– Det är en yttring av teknik som vi förstår, och som kan skickas över stora avstånd. Men jag brukar säga att vi kanske är fantastiskt bra på att göra helt fel sak. Kanske har vi ännu inte förstått eller själva uppfunnit den teknik som vi borde leta efter, säger Jill Tarter.

Läs mer: Maria Gunther: Avgörande upptäckt även om planeterna är livlösa

I stället kanske vi borde leta efter varelser som verkar ha lärt sig att ta väl hand om sin planet, menar Jill Tarter.

– Det kan vara enda sättet att överleva länge som civilisation, säger hon.

Hur en väl omhändertagen planet skulle se ut är svårt att veta.

– Jag har inget säkert svar. Men vi kan leta efter planeter som har en mycket märklig temperatur med tanke på var de ligger i sitt solsystem, planeter där temperaturvariation mellan ekvator och poler inte är som vi förväntar oss, eller planeter med en atmosfär som inte reflekterar ljus på det sätt den borde, säger Jill Tarter.

Slutsatserna drar hon från de utmaningar som vi själva kan ställas inför för att överleva länge på jorden.

– Det är så långt min fantasi sträcker sig. I en avlägsen framtid kanske vi har lärt oss att undvika extremväder som orkaner, och har sett till att hela jorden har ett jämnt klimat så att det går att odla mat även vid polerna, säger Jill Tarter.

Foto: Science Photo Library/IBL”Jag blev fascinerad över att vi, efter att i tusentals år ha fått fråga präster och filosofer om vad vi ska tro om liv bortom jorden, plötsligt har verktyg för att faktiskt ta reda på det: radioteleskop och datorer.” Foto: Science Photo Library/IBL

Det var mest en tillfällighet att hon själv blev SETI-forskare.

– Jag hade rätt kompetens och var på rätt plats vid rätt tidpunkt. Och jag blev fascinerad över att vi, efter att i tusentals år ha fått fråga präster och filosofer om vad vi ska tro om liv bortom jorden, plötsligt har verktyg för att faktiskt ta reda på det: radioteleskop och datorer, säger hon.

Läs mer: Rymdsondens mål – solens heta gåta

Det är en mycket liten grupp forskare som letar efter intelligent utomjordiskt liv. Astrobiologerna, som letar efter alla former av liv, är många fler.

– Det enda som skiljer oss är ifall vi letar efter mikrober eller matematiker, säger Jill Tarter.

Vatten är en förutsättning för livet på jorden, och därför är det extra intressant att hitta planeter där det skulle kunna finnas flytande vatten. Förra året fann en grupp astronomer en jordlik planet med rätt temperatur vid vår allra närmaste stjärngranne, den röda dvärgen Proxima Centauri. I veckan drog de i gång kampanjen Red Dots, som ska pågå i 100 nätter, där de letar efter jordlika planeter vid tre andra röda dvärgar i solens närhet.

– Röda dvärgar är vanliga: mellan 70 och 80 procent av våra närmaste stjärnor är röda dvärgar. Det är också mycket enklare att upptäcka en planet vid en röd dvärg än vid en stjärna som liknar solen, eftersom röda dvärgar är så mycket mindre, och därför påverkas mer av gravitationen från planeten, säger projektets ledare Guillem Anglada-Escude vid Queen Mary University i London.

Det är som att söka efter fisk i havet genom att doppa i ett dricksglas och undersöka vattnet i glaset.

Alla som vill kan hjälpa till i jakten på planeterna, både med att analysera data som läggs ut på projektets webbsida, och genom att observera stjärnorna med egna teleskop.

– Amatörastronomer med halvprofessionella teleskop med en öppning på kanske minst 20 centimeter och bra kameror kan bidra, säger Guillem Anglada-Escude.

Liv kan också finnas eller ha funnits i vårt eget solsystem: i haven under isen på några av Jupiters och Saturnus månar och i berggrunden på Mars. Forskare vid Linnéuniversitetet har hittat spår efter flera 100 miljoner år gammalt liv djupt ner i den svenska berggrunden. Resultaten publicerades i tidskriften Earth and Planetary Science Letters.

– Det är en syrefri, mörk miljö. Eftersom vi har hittat livsformer på sådana extrema platser på jorden kan det vara en bra plats att leta på även på andra planeter. Vid ytan på Mars är strålningen så stark att organiskt material bryts ned. Men längre ned i berggrunden kan spår av liv finnas kvar i miljarder år, säger studiens ledare Henrik Drake.

Läs mer: Nyfunnen planet ger hopp om att hitta liv i rymden

När Jill Tarter var student visste ingen om det fanns planeter vid andra stjärnor eller att mikroorganismer kan leva i extrema miljöer på jorden. Universum verkar mycket mer beboeligt nu än det gjorde då. Att vi ännu inte sett några otvetydiga signaler från andra civilisationer där ute säger inte mycket, menar hon.

– Än så länge har vi knappt letat alls. Det är som att söka efter fisk i havet genom att doppa i ett dricksglas och undersöka vattnet i glaset. Det är inte sannolikt att det säger oss något om ifall havet innehåller fisk, säger Jill Tarter.

Foto i text: Henry Wall/DYDPPA/REX

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.