Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Internationell handel driver skövlingen

Grafik: Hillevi Duus

Avverkning av tropisk regnskog står för en tiondel av våra utsläpp av växthusgaser och drivs på av internationell handel med palmolja, soja och latinamerikanskt kött. Men lagstiftning och kampanjer från miljöorganisationer har minskat avskogningen i Brasilien med 70 procent sedan 2005.

I en film som delats mycket på sociala medier de senaste veckorna lämnar en man jobb och familj och följer gps:en i sin mobil till hjärtat av regnskogen i Nicaragua för att på egen hand försöka rädda skogen. Han organiserar urbefolkningen, åkallar deras gudar och leder ett apokalyptiskt uppror mot arbetare och skogsmaskiner från multinationella storföretag.

Två dagar senare vaknar han upp på ett sjukhus i El Salvador med bara tre tår kvar på vänster fot, haltar hela vägen genom Centralamerika och Mexiko hem till USA, bara för att upptäcka att en nyanställd redan sitter vid hans skrivbord på jobbet och att hans personlige tränare har flyttat in hos frun.

Inget bra sätt att rädda regnskogarna, säger speakerrösten. Följ grodan i stället.

Filmen är en reklamkampanj för märkningen Rainforest Alliance, ett märke med en grön groda som ska visa att kaffe, te, choklad, toalettpapper och bananer är odlade och framtagna på ett bra sätt för att skydda Amazonas och andra regnskogar.

Rainforest Alliance har inte samma hårda kriterier som till exempel Bra Miljöval och Krav, och har kritiserats för att det drivs av företagen själva och inte av oberoende konsument- eller miljöorganisationer.

– Men märkningen visar ändå att i dagens värld har de stora före­tagen blivit alltmer känsliga för kampanjer och hur de målas upp, och det kan vara ett väldigt kraftigt verktyg att använda sig av, säger Martin Persson vid Chalmers avdelning för fysisk resursteori, som forskar om miljöeffekter av avskogning i tropikerna.

Ungefär en tiondel av världens utsläpp av koldioxid kommer från avverkning av skog, främst regnskog i Latinamerika, Afrika och Sydostasien.

Klockan två svensk tid i morgon bitti ska klimatpanelen IPCC presentera en rapport om hur växthusgaser och klimatförändringarna påverkar oss. Rapporten kan även gå in på and­ra konsekvenser av avskogningen: värre jordskred, mindre rent vatten och mer förorenat, och framför allt minskad biologisk mångfald.

Det är lätt att, liksom mannen i reklamfilmen, bli frustrerad över hur lite vi gör för att förhindra att det sker. I själva verket bidrar vi till skövlingen av regnskogen eftersom den drivs på av internationell handel med nötkött och soja från Latinamerika och palmolja från Sydostasien.

– Men att vi bidrar till avskogning på andra sidan jordklotet gör att vi också har möjlighet att påverka den, säger Martin Persson.

Det finns goda exempel. För åtta år sedan lyckades flera miljöorganisationer förmå stora uppköpare att säga att de inte skulle köpa soja från Brasilien, odlad på mark som avskogats efter juni 2006. Samtidigt började landet tillämpa starkare lagar om skogsavverkning.

– I princip skickade de ut polis och militär i Amazonas och hejdade avskogningen. Det tillsammans med uppköparnas stopp av inköp av soja har varit väldigt framgångsrikt. Avskogningen i brasilianska Amazonas har gått ned med 70 procent sedan 2005, säger Martin Persson.

Men i övriga latinamerikanska länder pågår avverkning som förut, för nya sojaplantager och betesmarker åt köttkreatur.

Tropisk regnskog avverkas även kring Kongofloden i Centralafrika, men där är det främst småjordbruk som fäller träd för att få ved och mer åkermark. I Indonesien och Malaysia pågår däremot storskalig skövling för plantager för oljepalmer.

Regnskogarna innehåller mycket kol, och det mesta av det kommer ut i atmosfären som koldioxid när skogen fälls eller bränns ned. FN-programmet REDD (Programme on reducing emissions from de­forestation and forest degradation) försöker hitta sätt att minska både utsläpp och avverkning. Ett förslag är att låta rika länder köpa utsläppsrätter genom att betala tropiska länder för att bevara skogen.

Martin Persson tror att det kan finnas en fara i att koppla avverkningen av regnskogen alltför hårt till klimatutsläppen.

– Det är viktigt att inte bara värdera skogen för kolet. Då tappar vi fokus på andra viktiga frågor och andra negativa konsekvenser av avskogningen, som att det är det största globala hotet mot att bevara den biologiska mångfalden. För att nå hårda klimatmål är det viktigare att komma åt vår användning av fossila bränslen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.