Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

IP-adresserna har tagit slut

IP-adresserna är slut. Under veckan som gått har de sista adresserna portionerats ut. Nu väntar ny teknik – och snart måste gamla datorer skrotas.

En IP-adress är ett slags telefonnummer som krävs för att identifiera uppkopplade datorer. Varje dator som kopplas upp mot nätet tilldelas en adress; utan dem skulle internet inte fungera. 

Men nu är de slut.

I takt med att allt fler surfar på nätet sig krävs också allt fler adresser.

Den sort som i dag används – kallad IPv4 – räcker inte till mer än drygt fyra miljarder uppkopplade datorer.

Och där befinner vi oss alltså nu.

– Det var väntat. Vi har vetat länge att de skulle ta slut. Beräkningarna på när det skulle ske har diffat på något halvår, säger Jörgen Eriksson, projektledare vid stiftelsens .SE:s forsknings- och utvecklingsavdelning, till DN.se.

Konsekvenserna tros dock inte bli stora.

Det som nu måste till är en ny sorts adresser – kallad IPv6. Den kanske främsta fördelen med dem är att varje nu levande individ skulle kunna få fler adresser än vad någon kan önska sig.

(Exakt antal blir hela 5x10 upphöjt till 28 adresser. Eller i siffror: 50 000 000 000 000 000 000 000 000 000. Vardera.)

Men än återstår en del arbete.

Eftersom de gamla adresserna tagit slut hoppas Jörgen Eriksson attövergången till den nya tekniken ska skyndas på.

– Jag hoppas att det blir den nödvändiga sparken i baken för somliga, säger han.

Och det är många som påverkas. Allt från internetleverantörer och företag till – du och jag.

Omkring 80 procent av världens internetleverantörer uppskattas i dagsläget ha det stöd som krävs för IPv6. Däremot kan bara några enstaka procent leverera rätt produkt till sina kunder.

Och hur blir det då för oss kunder?

– Just nu påverkas vi inte alls. I förlängningen kommer de flesta att tvingas byta ut sina internetmodem eller routrar. Och de som har riktigt gamla datorer kommer inte att kunna använda dem.

Jörgen Eriksson gissar att datorer som nu har sju till tio år på nacken kommer att tvingas till skroten. Å andra sidan kommer övergången inte att ske över en natt.

– Systemen kommer att användas parallellt under några år. Jag skulle tro att det dröjer många år innan vi är helt klara. Minst fem, skulle jag säga.

Vad är en IPv4 och IPv6

När datorer kommunicerar med varandra över internet används regler för kommunikationen som kallas protokoll. Det mest grundläggande av dessa heter internetprotokollet och förkortas IP. Dagens internet domineras fortfarande av IPv4, en version av protokollet som först togs fram 1981.

Det finns dock ett allvarligt problem inbyggt i IPv4. Det tillåter bara drygt fyra miljarder unika IP-adresser.

Redan på 1990-talet togs en ny IP-standard fram. Den kallas IPv6 och erbjuder praktiskt taget obegränsat med adresser.

Med IPv6 blir IP-adresserna 128 bitar långa i stället för 32. Det medför att det totala antalet möjliga adresser blir i det närmaste obegränsat.

Från att det med IPv4 inte ens finns en IP-adress per person i världen, kan varje nu levande individ kunna få 5 x 10 upphöjt till 28 adresser var. I siffror blir det 50 000 000 000 000 000 000 000 000 000 IP-adresser.

Källa: Stiftelsen .SE

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.