Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 08:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ipcc-rapport-matvanorna-maste-andras-for-att-radda-klimatet/

Vetenskap

IPCC-rapport: Matvanorna måste ändras för att rädda klimatet

Foto: Hasse Holmberg/TT

Ska klimatmålen nås måste växthusgasutsläpp från matproduktion och annan användning av mark minska. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en ny rapport.  

Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning står för närmare en fjärdedel, 23 procent, av de utsläpp av växthusgaser som människan orsakar. Samtidigt kan naturens processer absorbera koldioxid i en omfattning som motsvara närmare en tredjedel av utsläppen från fossila bränslen och industrier.

Hur marken används har därför stor betydelse för klimatsystemet. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en ny specialrapport som presenteras på torsdagen.

– Om vi ska nå de klimatmålen måste alla utsläpp minskas ned till noll, det gäller även utsläppen från markanvändningen. Verksamheter som jordbruk och skogsbruk utgör en stor del av de globala utsläppen, även deras utsläpp måste åtgärdas, säger Markku Rummukainen, Sveriges representant i IPCC samt professor i klimatologi vid Lunds universitet, och expert vid SMHI.

Rapporten är en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter om markanvändning. Den konstaterar att jordens landområden redan är under en växande press från mänskligheten och klimatförändringen ökar den pressen.

Sedan närmare sextio år har den globala befolkningsutveckling och förändringar i konsumtion per person när det gäller såväl mat som textil, timmer och energi gjort att vi i dag ligger på nivåer av förbrukning av land och färskvatten som saknar motstycke i historien. Jordbruk förbrukar nu cirka 70 procent av de globala vattenresurserna.

Under samma tid har utbudet av vegetabiliska oljor och kött per person mer än fördubblats. Utbudet av matkalorier per person har ökat med cirka en tredjedel.

Förändringar i konsumtionsmönster har bidragit till att cirka 2 miljarder vuxna nu är överviktiga, samtidigt är cirka 821 miljoner människor fortfarande undernärda.

Det finns stora regionala skillnader men den ökade konsumtionen bidrar till ökande utsläpp av växthusgaser, förlust av naturliga ekosystem som skog, savann, naturliga betesmarken, och minskad biologisk mångfald.

– Olika typer av mat har olika klimatpåverkan. Hållbara matvanor kan bidra till minskade utsläpp och trycket på markanvändning genom att hållbart få fram fler kalorier på samma yta. Växtbaserad mat har mindre klimatpåverkan än djurbaserad. Men det finns också ganska stora variationer mellan olika regioner, olika system och skötselsätt, säger Markku Rummukainen.

Rapporten ger inga rekommendationer när det gäller till exempel köttätande, den pekar bara på vad vetenskapen säger om livsmedelsproduktionens utsläpp och klimatpåverkan.

Matsvinn har stor klimatpåverkan. Närmare en tredjedel av de livsmedel som produceras blir aldrig uppätna och blir alltså matsvinn. Det innebär att de utsläpp som den matproduktionen har stått för har skett i onödan.

– Att minska matsvinnet innebär bara vinster. Det finns många åtgärder och mycket man kan göra utan att det behöver leda till målkonflikter, till exempel mer hållbart brukande av jord och skogen för att binda mer kol i marken, där man redan brukar marken eller skogen, säger Markku Rummukainen.

Rapporten håller genomgående fram hållbarhet och konstaterar till exempel att marken måste förbli produktiv för att säkerställa att livsmedlen räcker både till en ökande befolkning men också för att klimatförändringen kan innebär att skördarna minskar. Det innebär att det finns gränser för hur mark kan användas för att minska klimatförändringen till exempel för att odla energigrödor. Det tar också tid för träd och jord att lagra kol effektivt.

Biobränsle hålls ofta fram i klimatdebatten som lösningen på att minska utsläppen inte minst i transportsektorn, både när det gäller marktransporter och flyg. I rapporten lyfts en varningsflagg för att bioenergi måste hanteras noggrant för att undvika att den påverkar tillgången på livsmedel, biologisk mångfald och markförsämring.

– Den mark som redan används kan mätta världen i ett förändrat klimat och även leverera biomassa för förnybar energi, men tidig långgående åtgärder över flera sektorer krävs. Även för att bevara och återskapa ekosystem och biologisk mångfald, säger Hans-Otto Pörtner, en av rapportförfattarna.

Ungefär en fjärdedel av isfri mark på jorden är utsatt för mänsklig försämring som till exempel erosion. Ungefär 500 miljoner människor lever i områden som upplever ökenbildning. Torra områden är också mer känsliga för klimatförändringen och extremväder som torka, värmeböljor och sandstormar.

– Vi kommer att se olika effekter i olika länder, men det kommer att bli mer drastiska effekter i låginkomstländer i Afrika, Asien, Latinamerika och Karibien, säger Priyadarshi Shukla, medförfattare till kapitlet om livsmedelssäkerhet.