Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Karin Bojs: Bara 87 gener gör oss till människor

Du och jag har något som schimpanser och andra apor inte har, och inte heller neandertalarna eller den mystiska Denisovamänniskan. Vi har 87 unikt mänskliga gener.

Det finns ju folk som har sex med får, sa forskaren Kay Prüfer undvikande när jag träffade honom på Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig för några veckor sedan.
Han ville slingra sig undan frågan om moderna människor frivilligt hade sex med neandertalare, eller om det snarare handlade om våldtäkt. Den frågan kan vetenskapen inte besvara.

Men en lång rad andra detaljer om vårt ursprung kom fram i torsdags denna vecka. Då publicerade tidskriften Nature en studie med Kay Prüfer som försteförfattare och svenskfödde Svante Pääbo som ledare.

Den uppmärksammade forskningen som Pääbo har jobbat med i över tjugo år har nu nått ett mål. Äntligen finns neandertalarnas dna kartlagt med en upplösning lika hög som om de hade levat i dag.

Forskarna har undersökt en tå från en neandertalflicka som levde i Denisovagrottan i Sibiren för mer än 60.000 år sedan. (Det är samma grotta där forskare för några år sedan hittade den så kallade Denisovamänniskan, som dna-analyser har visat tillhörde en helt annan sort.)
Dessutom har de Neandertal-dna med hyfsad upplösning från grottor i Kaukasien och i Kroatien.

Det finns alltså gott om material för att jämföra med.

Den nya studien bekräftar att alla nu levande människor med ursprung utanför Afrika har ett par procent neandertal-dna i sin arvsmassa. Vi är mer släkt med neandertalare från Kaukasus än från Sibirien och Kroatien.

Det förklaras bäst så här: För ungefär 50.000 år sedan, när moderna människor hade lämnat Afrika via nuvarande Israel, Palestina, Jordan, Syrien, förekom sexuella aktiviteter med neandertalare som redan bodde i området. Detta neandertalsex resulterade i minst en avkomma med förmåga att själv få barn.

Möjligen var arvet från neandertalarna fördelaktigt för immunförsvaret. Det är en idé som tidigare har lanserats av den amerikanska forskaren Peter Parham och som får stöd i den nya studien.

De moderna människorna – nu lite uppblandade med neandertalare – spred sig från Mellanöstern både västerut mot Europa och österut mot Asien, Australien och Amerika.
De befolkningar som gick mot Europa fick så småningom sitt neandertal-dna utspätt av nya invandringsvågor från Afrika. Därför har vi lite lägre halt, ungefär 1,5 procent.

De som gick österut har lite mer neandertalare i blodet, i snitt ungefär 2,1 procent. De var dessutom med om ytterligare minst ett sexuellt äventyr med en annan sorts människor, nämligen Denisovamänniskan. Befolkningar från Nya Guinea och Australien har upp till sex procent Denisova-dna i sin arvsmassa, och det går även att spåra i lägre grad hos människor från asiatiska fastlandet och hos Amerikas ursprungsbefolkning.

Faktum är att en gnutta neandertal-dna går att urskilja även hos afrikanska befolkningar söder om Sahara. Fast mycket mindre andel än i övriga världen. Det kan förklaras med att människor under historiens lopp har rört sig från Europa till Afrika.

Om det är något den nya befolkningsgenetiken lär oss, så är det att människor alltid har flyttat på sig.

Neandertalare och Denisovamänniskor dog ut, förutom den lilla andel som lever kvar i oss. Schimpanserna och dvärgschimpanserna är svårt undanträngda och hotade i dag. Men vi moderna människor har brett ut oss över världen och är i dag över sju miljarder.
I dna-analyserna sticker det upp 87 gener som bara vi har. Någonstans där finns nyckeln till vår världsdominans.

Bland annat påverkar dessa gener hjärnans utveckling, särskilt under fostertiden. Räkna med att ni får höra mer om de 87 generna i framtiden, nu när forskarna vet var de ska leta efter det unikt mänskliga.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.