Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 03:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-dags-att-ga-ut-och-spana-pa-vitsipporna/

Vetenskap

Karin Bojs: Dags att gå ut och spana på vitsipporna

Vitsippor. Foto: Jessica Gow/TT

Känner du igen en blåsippa, en vitsippa och en björk? Då kan du göra en insats för vetenskapen. Redan nu i Valborgshelgen.

Rätta artikel

Det fanns en tid när jag var rätt nollställd inför sälgar. Men det var innan jag skaffade bin. Numera ser jag sälgblomningen som vårens största höjdpunkt. Jag sitter utanför bikupornas öppning och gläds åt bina när de kommer inflygande med små klargula kulor på låren. Som mimosablommor ser de ut, de gula klumparna av sälgpollen. Några bin är så tungt lastade att de snavar på landningsbanan.

Visst, rent teoretiskt har jag vetat länge att sälgen har stor betydelse för insektslivet. Centrum för biologisk mångfald i Uppsala gav för några år sedan ut en skrift som heter ”Sälg – livets viktigaste frukost”, och den har jag ju läst. 

Men det är en helt annan sak att se effekten i verkligheten. Att sälgen bokstavligen är livets viktigaste frukost.

Ett sälgdrag i rättan tid betyder att mina bin kommer att överleva den här vintern. Och inte bara mina honungsbin, utan tusentals andra insekter, som humlor och fjärilar.

När den insikten sjönk in vässades mina ögon för sälgar i omgivningen. Har blomningen börjat än? Hur är det med hansälgarna, vars gula blommor lyser som moln. Och med honsälgarna, med sina mer anspråkslösa gröna blommor? Pågår blomningen fortfarande? 

Ett bi med blåsippor. Foto: Sergei Grits/AP

Blåsippor har jag däremot älskat sedan tidig barndom. Jag är uppvuxen i Göteborg, i ett område där berggrunden är sur och blåsippor sällsynta. Men ibland firade vi påsk hos farfar och farmor i Kalmar. Där fanns massor av blåsippor, och de gjorde ett outplånligt intryck på mig när jag var liten.

Och jag är nog inte ensam om att gilla Hepatica nobilis, som för närvarande är blåsippans (omdiskuterade) vetenskapliga namn. De senaste veckorna har många av mina bekanta stoltserat med vårfoton av blåsippor på sociala medier. Sverigedemokraterna har blomman som partisymbol. 

Ett annat konservativt parti, Kristdemokraterna, hade tills för ett par år sedan vitsippan som symbol. Den blommar lite senare än blåsippa och sälg, ungefär när björkarnas löv börjar spricka upp.

Om björkarnas nationalromantiska laddning – som kan studeras i bildkonst och sångtexter – skulle man kunna orda mycket.

Björkskog. Foto: Berit Roald/TT

Jag tänker dock bara konstatera att vitsippor, blåsippor och björkar har djup förankring i den svenska folksjälen. Väldigt många människor i vårt land känner igen dessa växter.

Därför är det klokt av Svenska fenologinätverket och Sveriges botaniska förening att välja just vitsippa, blåsippa och björk till projektet Vårkollen. 

Det svenska fenologinätverket är ett ambitiöst forskningsprojekt med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som huvudman. Professionella forskare arbetar tillsammans med amatörer över hela landet för att kartlägga vårens ankomst och höstens antågande, utifrån växters och fåglars beteende.

Att vara fenologiväktare, som amatörernas jobb kallas, kräver en del. Man ska ha koll på ett antal arter och vara på plats för att kunna följa växternas utveckling.

Vårkollen är ”fenologi for dummies”. Mycket enklare. Den kräver bara att du prickar in sex av Sveriges allra vanligaste blommor och träd och vid ett enda tillfälle rapporterar hur långt de har kommit i sin utveckling. Tillfället är nu, den 30 april till 1 maj. Rapporten fyller du i på hemsidan vårkollen.se.

Forskare kan sedan använda resultaten för att se hur klimatförändringen påverkar växtligheten i Sverige.

Som engagerad privatperson är det lätt att dra stora växlar på tillfälliga väderförhållanden. Men professionella forskare jobbar inte så, de ser till förändringar över årtionden.

Nu har du alltså chansen att bidra till seriös klimatforskning, samtidigt som du njuter av en vårpromenad. Sex arter ingår i Vårkollen: blåsippa, vitsippa, tussilago, björk, sälg och hägg. Och känner du inte igen en hägg, eller rent av en sälg, kan du alltid fylla i svarsalternativet ”ej observerad”.