Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Karin Bojs: Därför drabbas vi just nu av ”hälsohets”

Just nu pågår en stor reklamkampanj där svenska folket varnas för ”hälsohets”. Kampanjen har en bakgrund. Det handlar om vetenskap som inte nådde hela vägen fram.

Reklamkampanjen om hälsohets fick en rivstart för två veckor sedan, när skådespelaren Mia Skäringer publicerade en debattartikel i Aftonbladet med rubriken ”Nu räcker det”. Strax dök en text med samma ord även upp hos företaget Proviva, som drog i gång en stor kampanj med precis samma budskap.

Flera debattörer har påtalat hur denna sammanblandning mellan debattartikel och kommersiell reklam påverkar trovärdigheten – för den enskilda skribenten, för tidningen som tryckte den och för media över huvud taget.

Men frågan är också varför ett företag som under många år har marknadsfört ”hälsodrycker” plötsligt går över till att varna för ”hälsohets”.

Provivas affärsidé är att sälja drycker som innehåller en viss typ av mjölksyrebakterier. För att mjölksyrebakterierna ska trivas innehåller dryckerna en hel del socker.

Socker är inte nyttigt, särskilt inte i flytande form. Det är numera alla kostexperter överens om, oavsett motsättningar i andra frågor.

Men är mjölksyrebakterierna så hälsosamma att de kompenserar för sockerdosen? Dessvärre finns inte underlag för att hävda något sådant.

För ett par år sedan skärpte EU:s livsmedelsverk, EFSA, kraven på företag som hävdar att deras produkter gynnar hälsan. Numera krävs mycket god vetenskaplig dokumentation för ett sådant påstående.

Någon sådan dokumentation har inte Proviva. Konsumentverket har därför förbjudit företaget att använda uttrycket ”Magens bästa vän” när de säljer sina drycker.

Faktum är att inget företag som säljer så kallad probiotika har lyckats påvisa några allmänna hälsovinster för människor. Om de påstår något sådant bryter de mot lagen.

Själv tycker jag att mjölksyrebakterier hör till det mest fascinerande som finns – hur de har använts i traditionell matberedning, hur de förädlar smaken på olika livsmedel, hur de eventuellt gynnar hälsan …

Jag har skrivit en bok om konsten att syra grönsaker och hållit föredrag om vad vi vet – och framför allt vad vi inte vet – om mjölksyrebakterier och hälsoeffekter. Sambandet mellan människans tarmflora och en lång rad sjukdomar hör till det mest intressanta i hela den biomedicinska forskningen just nu. Jag har följt flera av pionjärerna, både i Sverige och utomlands, i många år.

Allihop är sympatiska och seriösa forskare med lovande hypoteser. Bland annat vill de veta om man kan förebygga allergier och andra sjukdomar genom att ge små barn droppar av mjölksyrebakterier.

För några år sedan startade forskare på Karolinska institutet en studie där de gav bakteriedroppar till små barn i Linköping och andra svenska städer. Projektet fick mycket uppmärksamhet i media. Men jag kan inte se att någon redaktion tog upp de resultat som kom förra året, när barnen var i sjuårsåldern och skulle börja skolan.

Resultaten var nämligen negativa. Bakteriedropparna hade inte någon märkbar effekt på astma, allergi eller eksem.

Proviva har alltså sina rutiga skäl när de slutar propagera för bättre hälsa. Men har de rätt i att svenska folket lider av en omfattande hälsohets? Vissa personer gör säkert det. Särskilt en del unga kvinnor.

Å andra sidan hör just unga kvinnor till dem som äter sämst i dag; många får till exempel i sig alldeles för mycket socker.

Medellivslängden för svenska kvinnor minskade något i den senaste mätningen. Troligen hänger det samman med rökning, och kanske också med stillasittande och bristfällig kost. Övervikt och fetma går upp. I dag räknas nästan hälften av svenskarna som överviktiga, och var sjunde person lider av fetma. Lågutbildade ute i landet drabbas i mycket högre grad än högutbildade i storstädernas centrum.

För bättre hälsa krävs inte hets men kunskap. Söta drycker hjälper knappast, inte ens om de innehåller mjölksyrebakterier.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.