Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 16:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-darfor-har-hundar-sa-olika-personlighet/

Vetenskap

Karin Bojs: Därför har hundar så olika personlighet

Foto: Anette Nantell

Klok som en pudel, självsäker som en schäfer, ettrig som en terrier, flitig som en border collie… Olika hundraser har olika mentala egenskaper, och det ligger till stor del i generna.

Karin Bojs
Rätta artikel

Människor går inte att dela in i raser. Det har den nya dna-forskningen tydligt visat. Därtill är vi alldeles för uppblandade av alla folkvandringar som under årtusenden har överlagrats på varandra. Skillnader mellan människor med olika geografisk härkomst är i regel ytliga, och handlar till exempel om hur mycket pigment vi har i hud, hår och ögon, och hur vi kan bryta ner olika livsmedel.

När det gäller hundar däremot kan man verkligen tala om raser. Det beror på att människor medvetet har avlat fram hundar. Ibland utifrån utseende, men ofta utifrån egenskaper.

Vi har velat ha vallhundar som klarar att hålla ihop en flock får och vid behov även skrämma bort vargar. Jakthundar som kan hitta en älg och markera den tills jägaren hinner fram. Eller jakthundar som kan krypa i gryt och driva ut rävar. Som gillar att bada och kan hämta skjutna änder i vattendrag. Som har varm päls och kan samarbeta om att dra en släde. Som skyddar sin ägare mot inkräktare.

Denna medvetna avel är som ett slags snabbspolning av evolutionen. Den gör att hundar är utmärkta studieobjekt när forskare letar efter genetiska varianter som orsakar sjukdom – hos både hundar och människor. En pionjär inom detta område är Kerstin Lindblad-Toh i Uppsala. Hon och hennes medarbetare har bland annat hittat gener som har samband med flera autoimmuna sjukdomar och med tvångssyndrom, OCD.

Men sjukdomar är en sak. Mentala egenskaper är något annat och oftast ännu mer komplicerat.

Nyligen offentliggjorde en amerikansk forskargrupp en studie om ärftligheten bakom beteenden som är typiska hos olika hundraser. Studien är än så länge inte publicerad i någon granskad vetenskaplig tidskrift, utan ligger ute för förhandsläsning på sajten BioRxiv. Försteförfattare är Evan MacLean, psykolog och antropolog vid University of Arizona.

Forskarna började med att titta på data om beteende för 14.000 hundar av drygt hundra raser från ett projekt som kallas Canine Behavioral Assessment & Research Questionnaire. Där har tiotusentals hundägare fyllt i frågeformulär om hur deras hundar beter sig i olika situationer. Utifrån svaren har hundarnas och rasernas läggning rankats inom fjorton olika områden, såsom aggressivitet, läraktighet, ängslighet och lojalitet.

Sedan jämförde forskarna med dna-studier av olika hundraser. Och ja, de kunde se genetiska samband, särskilt för läraktighet, jaktinstinkt och tendensen att vara aggressiv mot främlingar. 

Till exempel hittade MacLean och hans medarbetare en gen som redan tidigare har identifierats i studier av vilda rävar och rävar som har avlats för att bli så tama som möjligt. Raser som är olika aggressiva tenderar också att ha olika varianter av en gen som kallas PDE7B och påverkar signalsubstansen dopamin i hjärnan.

Tidigare studier har också identifierat skillnader i beteende och gener mellan hundar och vargar. Hundar är mycket mer sociala, mindre benägna att lösa problem på egen hand och på det hela taget mer barnsliga än vargar. Hundar och vargar skiljer sig när det gäller halter av signalämnet oxytocin i hjärnan och när det gäller gener som är förknippade med Williams-Beurens syndrom. Personer med detta syndrom får en intellektuell funktionsnedsättning men blir exceptionellt sociala och vänliga.

Det säger en del om varför människor och en del vargar började leva tillsammans, under istiden, för 20.000–30.000 år sedan. 

De valde säkert oss för att vi kunde tillhandahålla mat. Men vi valde nog de vargar som var trevligaste sällskapet. Så småningom fick de börja jobba för oss som jakthundar, vakthundar, slädhundar, vallhundar… 

Arbetsuppgifter som alltså har satt spår i såväl hundarnas gener som deras personlighet.