Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 07:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-de-hoga-klackarna-holl-inte-vid-narmare-granskning/

Vetenskap

Karin Bojs: De höga klackarna höll inte vid närmare granskning

Foto: Imagebroker/REX

Att kvinnor med stora bröst oftare blir uppbjudna till dans på nattklubbar, att blonda servitriser får mer dricks och att män är mer benägna att hjälpa kvinnor som har utsläppt hår.

Det är några exempel på forskning från den högproduktive franske psykologen Nicolas Guéguen, verksam vid avdelningen för management på Université Bretagne Sud.

Inte mindre än 341 studier har han registrerat i forskningsdatabasen Researchgate de senaste tjugo åren. Det är ungefär en studie var tredje vecka – betydligt högre tempo än forskare brukar hålla.

Ett annat exempel på Nicolas Guéguens forskning är att när kvinnor går i skor med nio centimeter höga klackar blir män mer benägna att hjälpa dem, jämfört med om kvinnorna går i lågklackat eller endast har fem centimeters klack.

Dessa rön publicerade han i tidskriften Archives of Sexual Behaviour för fem år sedan. 

Studien blev förstås refererad i nyhetspress världen över, inklusive i New York Times.

Inte så konstigt. Archives of Sexual Behaviour är en etablerad vetenskaplig tidskrift och ämnet är ju högintressant. Vem vill inte veta om höga klackar är värda besväret?

Men studien råkade också hamna under luppen hos Nick Brown, psykolog i Nederländerna, och hans kompis James Heathers, beteendevetare i Boston.

De två har startat ett fälttåg mot psykologisk forskning som de anser inte håller måttet. 

När Brown och Heathers gick igenom Guéguens produktion hittade de åtminstone ett fyrtiotal artiklar som tycktes ha allvarliga brister. De statistiska analyserna verkade bristfälliga, ibland var ingående data så jämna och perfekta att de såg påhittade ut, och anmärkningsvärt ofta publicerade Guéguens sina studier helt själv, utan några medförfattare. Brown och Heathers larmade både Université Bretagne Sud och franska psykologförbundet om sina farhågor.

Psykologförbundet svarade ganska snart att kritiken såg ut att vara befogad. Men enligt fransk lagstiftning kunde förbundet inte göra så mycket mer än att förmedla frågor till Guéguens och hans universitet.

Frågor, som Brown och Heathers ansåg sig få otillräckliga svar på.

Då gick de till pressen i stället. Webb-tidskriften Ars Technica publicerade en artikel i november 2017.

Och då blev det fart på universitet. På tidskriften har kvarnarna däremot malt långsamt och motvilligt. Men häromdagen, fyra år efter larmet, drog Archives of Sexual Behaviour faktiskt in artikeln om de höga klackarna, efter anmodan från Université Bretagne Sud.

Nick Brown och James Heathers är på gång att såga fler av Guéguens studier i andra tidskrifter.

Och de har fler meriter på sin lista. De har åstadkommit rättelser i dussintals studier och har lyckats få ett tiotal studier indragna.

Deras mest uppburna offer är näringsforskaren Brian Wansink som tidigare var verksam vid Cornell University, och även vid USA:s centrum för näringsforskning USDA. 

Wansinks forskning om ätbeteende har gett honom humorpriset IgNobel, bidragit till USA:s gällande näringsrekommendationer och varit underlag för självhjälpsböcker om bantning.

Åtminstone 17 studier av Brian Wansink är nu indragna. Dagen efter att amerikanska läkarförbundets JAMA-tidskrifter drog in sex stycken valde han att ”pensionera” sig från Cornell University.

Det är mycket svårt att värja sig mot forskningsfusk, både för universitet, vetenskapliga tidskrifter och journalister. Prestige och inbyggd tröghet gör att processen för att avslöja fusk ofta blir alltför långdragen. Och hur ofta fusk helt sopas under mattan kan vi inte veta.

Därför är det ovärderligt med visselblåsare, sajter som Retraction Watch och envetna granskare som Nick Brown och James Heathers.