Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 13:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-en-kriminalteknik-for-var-nya-tid/

Vetenskap

Karin Bojs: En kriminalteknik för vår nya tid

Kriminalkommissarie Jan Staaf och släktforskaren Peter Sjölund.
Kriminalkommissarie Jan Staaf och släktforskaren Peter Sjölund. Foto: Eva Tedesjö

Släktforskaren–Palmeutredarna 5–0. Så löd en kommentar när Sveriges två största mordutredningar fick sitt avslut under loppet av ett enda dygn.

Det såg ut som en närmast osannolik tillfällighet. 

Palmeutredarna har arbetat i 34 år, sedan februarinatten när Olof Palme blev skjuten på Sveavägen i Stockholm. Det är Sveriges i särklass största polisutredning, en av de största i världen.

Utredarna för dubbelmordet i Linköping har hållit på i 16 år, sedan oktobermorgonen när en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna blev brutalt nedhuggna med kniv.

Att Palmeutredningen skulle presentera sitt avslut i onsdags hade åklagaren Krister Petersson annonserat i god tid. Presskonferensen var schemalagd sedan flera dagar tillbaka.

Och så klarades dubbelmordet i Linköping upp bara en enda dag tidigare! Den konspiratoriskt lagde skulle kunna misstänka någon sorts taktisk tanke här. Men ingenting tyder på annat än att det faktiskt handlar om ren slump.

Dna-släktforskaren Peter Sjölund blev helt enkelt klar med sin undersökning nu i veckan. Och då gällde det för polisen att agera snabbt, gripa den misstänkte och dubbelkolla hans dna. Som visade sig till hundra procent stämma med dna-prov säkrade från mordvapnet.

Peter Sjölunds insats är en pionjärinsats för Sverige, och ett mycket stort steg framåt för svensk kriminalteknik. Sedan några år har polisen egna register med dna-prover från brottsplatser och en del gripna brottslingar. En lagändring nyligen gjorde det möjligt att i viss mån använda dessa register för att också söka efter nära släktingar till misstänkta.

Men släktforskarnas dna-register är enormt mycket mer kraftfulla. Polisens prover har 15 markörer, släktforskarnas 700.000. Polisens register innehåller i princip bara personer dömda till brott som ger fängelsestraff. Släktforskarnas register innehåller alla möjliga medborgare som är nyfikna på sin släkt och sitt ursprung och därför har skickat in prover till kommersiella testföretag. Bara i Sverige handlar det om uppskattningsvis 100.000 personer, och i USA massor av svenskättlingar.

Att kunna leta sig fram till en brottsling via dessa register, tur- och retur till 1700-talet, via bryllingar och femmänningar, kräver släktforskningskompetens av högsta klass.

I höstas hörde jag en hög polischef, ansvarig för olösta fall, säga: ”Om jag skulle få rekrytera en ny yrkeskategori, skulle det vara släktforskare.”

Som många andra svenskar satt jag klistrad och följde presskonferensen om Palmemordet. Jag chockerades över den inkompetens som uppenbarligen har lamslagit utredningen från allra första stund. Jag upprördes när åklagare Krister Petersson undslapp sig negativa gliringar om ”media”, när i själva verket journalister, bland annat på tidskriften Filter, har letat fram fakta och nått fram till exakt samma slutsats som Petersson själv, men flera år tidigare.

Och jag konstaterade med stor besvikelse att polisens vapenexperter inte har lyckats få fram några som helst användbara uppgifter om mordvapnet.

I denna sörja av inkompetens och motgångar i Sveriges största och viktigaste mordutredning finns dock några osjungna hjältar. Deras insatser nämndes bara i förbifarten på presskonferensen.

Nämligen de personer som har digitaliserat hela den gigantiska mordutredningen. Och forskare, som har utvecklat de metoder som gör det digitala materialet sökbart. Datalingvister, kanske vi kan kalla dem.

Visst behöver polisen anställda som är stora och starka och kan hantera buset på gatan. Och visst behövs kompetens i ballistik och andra vapenfrågor.

Men de som har triumferat denna vecka, när Sveriges två största mordutredningar fick sin upplösning inom loppet av några timmar, det är dna-släktforskare och datalingvister.

Ämnen i artikeln

Dna
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt