Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 04:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-manga-metoder-mot-coronaviruset-ar-fran-medeltiden/

Vetenskap

Karin Bojs: Många metoder mot coronaviruset är från medeltiden

Foto: North Wind Picture Archives/Alamy Stock Photo

Att vi så snabbt kan testa så många människor mot det nya coronaviruset bygger på alldeles ny teknik. Till skillnad från många andra åtgärder mot smittan, som har använts åtminstone sedan medeltiden.

År 1665, när Isaac Newton var lite över tjugo, skickade Cambridge hem alla studenter på grund av ett pestutbrott. I över ett år satt han hemma på familjens gård i Woolsthorpe. Under det året lade han grunden till både sina teorier om gravitationen och optiken.

Så att stänga skolor och universitet, som många länder nu tillgriper, är inget nytt. 

Även karantäner och reseförbud har använts långt före Isaac Newtons dagar. Från medeltiden finns rikligt med källor som berättar om sådana metoder. Stängda gränser, fartyg som inte släpps i land, människor som isoleras frivilligt eller ofrivilligt.

Precis samma åtgärder som införs på många ställen i dag.

Vi har i nuläget ingen verksam medicin mot covid-19. Men vi har andra metoder som tidigare generationer stod utan vid sina epidemier. Till exempel intensivvård på sjukhus med syrgasmasker och andningshjälp.

Och den här gången har vi testen.

Runtomkring i Sverige står biomedicinska analytiker och testar allt vad de orkar för covid-19. De hör till pandemins hjältar, och de använder teknik som är alldeles ny. 

Covid-19 uppstod troligen så sent som i november förra året, när viruset hoppade över från djur till människa och började spridas runt fiskmarknaden i Wuhan. Framåt slutet av december insåg kinesiska läkare allvaret.

Den tionde januari hade kineserna tagit fram virusets genetiska kod och informerade världen om dess sammansättning.

Mindre än en vecka senare, den 16 januari, hade Christian Drosten i Berlin och hans medarbetare på Tysklands center för infektionsforskning på universitet Charité utvecklat ett test.

WHO publicerade det protokoll som Berlingruppen hade tagit fram, och därmed hade världen tillgång till kunskap om hur man tar fram ett test – fritt för privata och offentliga aktörer att använda. Däribland svenska Folkhälsomyndigheten, som började köra sina test i mitten av februari.

För att kunna utföra ett test måste laboratoriepersonalen först mångfaldiga det genetiska materialet. Det sker med en teknik som kallas PCR, polymeraskedjereaktion.

Den uppfanns av en amerikansk forskare som heter Kary Mullis år 1983. Tio år senare fick Kary Mullis Nobelpriset i kemi, och då berättade han här i DN hur han fick sin snilleblixt när han körde bil till sin stuga i bergen i Kalifornien. Kary Mullis som avled förra året var en högst excentrisk person. Han använde hallucinogena droger och hade många ovetenskapliga idéer. Bland annat trodde han på astrologi, liksom på att hiv-forskning och klimatforskning styrs av konspirationer.

Icke desto mindre är hans uppfinning PCR en grundbult i de senaste årens revolution för dna-tekniken.

Till revolutionen hör också metoder för att läsa av – sekvensera – arvsmassan. Där är det svårare att peka ut en enskild uppfinnare, eftersom många forskare har bidragit till att göra tekniken mer automatiserad och effektiv. 

I dag är ett tiotal svenska laboratorier igång med att köra test, och fler är på gång. Eftersom kapaciteten är begränsad måste vården prioritera vilka som ska testas. Både europeiska smittskyddscentret ECDC och svenska folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget att i första hand testa personer som är svårt sjuka, och där det finns skäl att misstänka covid-19. Dessa prioriteringar är strategiska beslut, som ser olika ut i olika skeden av epidemin. Man försöker lägga sina resurser där de kan göra störst nytta.

Även för de mer medeltida metoderna gäller det att noga väga fördelar och nackdelar. Världshälsoorganisationen WHO betonar att alla åtgärder ska ”stå i proportion till hälsoriskerna”.

Vi får hoppas att hemarbete och ökad isolering får en och annan positiv bieffekt, som för Isaac Newton när han fick jobba hemma i lugn och ro, i fred från sina professorer.

Läs mer: Skyddsmaterial och antibiotika räcker inte åt alla – hemligt hur stor bristen är 

Läs mer: Det nya coronaviruset: Följ utvecklingen live