Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Karin Bojs: Mannen med yxan kom hit med en helt ny tid

Tolkning av en yamnayabonde.
Tolkning av en yamnayabonde.

Krönika. Han begravdes i Viby för 
4.500 år sedan. Nu är han en av 170 individer som skriver om Europas historia.

De två studier som toppade den vetenskapliga tidskriften Nature i veckan är ingenting mindre än ett paradigmskifte – som det kallas när nya vetenskapliga rön vänder upp och ned på gamla uppfattningar.

Den ena studien har letts från Boston och har dna-analyserat ett sjuttiotal individer från Europas stenålder och bronsålder. Den andra har letts från Göteborg och Köpenhamn, och har analyserat drygt hundra individer.

Resultaten från Boston har varit offentliga i ett par månader, men Göteborgsresultaten kom först i onsdags. De två grupperna, som är hårda konkurrenter till varandra, kommer fram till precis samma slutsats: När Europa fick sin nuvarande befolkning skedde det i tre vågor. Först kom istidsjägarna, med start för över 40.000 år sedan.

Sedan kom stenåldersbönderna. De utgick från nuvarande Syrien/ Turkiet för ungefär 10.000 år sedan. Därefter, med start för ungefär 5.000 år sedan, kom en ny våg av herdar från stäpperna i nuvarande Ryssland. Dessa stäppherdar förde med största sannolikhet med sig grunden till de indoeuropeiska språk som vi fortfarande talar. Dessutom införde de en ny kultur, med fokus på får och ylle, nya gudar och en ny syn på egendom och arv.

Att det första jordbruket spreds med invandring hela vägen upp till nuvarande Sverige, kunde en svensk forskargrupp visa redan för tre år sedan. Pontus Skoglund, Anders Götherström och de andra i gruppen blev våldsamt kritiserade då, men deras resultat bekräftas av de nya rönen.

Under många år har Kristian Kristiansen drivit sin linje om hur och varför bronsålderskulturer spreds i Europa. De nya dna-resultaten ger honom i allt väsentligt rätt.

Och även nu, när det står klart att det fanns en tredje stor invandringsvåg efter jägare och bönder, spelar svenska forskare framträdande roller. I den Bostonledda gruppen ingår Fredrik Hallgren. Han var ledare för ett grävprojekt i Motala som för ett par år sedan hittade skallar från ett tiotal stenålders­jägare. Dessa skallar är alla omkring 8.000 år gamla och har varit betydelsefulla som jäm­förelsematerial i de nya analyserna. En av ledarna för Göteborgs-Köpenhamnsgruppen är Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet. Under många år har han – ganska ensam – drivit sin linje om hur och varför bronsålderskulturer spreds i Europa. De nya dna-resultaten ger honom i allt väsentligt rätt.

Upptakten till bronsålderns dramatiska förändringar kom redan under den epok som i Sverige kallas för stridsyxetid.

Dna-analyserna visar tydliga släktskapsband som löper hela vägen från stäpperna runt floden Volga i nuvarande Ryssland, över Polen, Tyskland, Danmark och södra Sverige.

Mannen som begravdes i Viby utanför Kristianstad för 4.500 år sedan är ett exempel. Han tillhörde stridsyxekulturen, det framgår klart av hans grav. Att döma av hans dna-sekvenser hade han stora delar av sitt ursprung i den herdekultur som kallas yamnaya, och som levde på stäpperna vid floderna Volga och Don. Troligen härstammade Vibymannen i rakt nedstigande led från någon mäktig man i denna kultur.

Förutom Vibymannen har forskarna dna-analyserat två något yngre stridsyxeindivider från Trelle­borg och fyra bronsåldersindivider från Abbekås och Ängamölla, som också ligger i Skåne. Samtliga visar sig vara nära släkt med samtida herdekulturer i Polen och Tyskland. Det som Kristian Kristiansen har hävdat i alla år – att det fanns omfattande handelsnätverk i Europa under bronsåldern som bland annat grundades på släktskapsband – får stöd av dna-analyserna. De nya rönen kan till och med avslöja en del om hur människor såg ut: vilka som var blåögda (jägarna), ljushyade (bönderna) och vilka som tålde mjölk (nästan ingen, förrän långt senare).

Det är dags att skriva om ganska mycket i läroböckerna, precis som det brukar vara vid paradigmskiften.

Läs mer.Vetenskapskrönikör

Fler krönikor av DN:s vetenskapsjournalist Karin Bojs

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.