Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-21 07:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-nar-patriarkerna-kom-till-gotland/

Vetenskap

Karin Bojs: När patriarkerna kom till Gotland

Husfader, patriark, despot. Den indoeuropeiska samhällsordningen cirklade i hög grad runt mannen och hans släktlinje. Men hur var det innan indoeuropéerna kom? Ett första svar kom i veckan.

Rätta artikel

I debatten svänger sig många – från Gudrun Schyman till Jordan Peterson – med begreppet ”patriarkat”. Det betyder att makten i familjen och samhället finns mest hos äldre män.

Forskare inom antropologi och arkeologi brukar snarare tala om att samhällen kan vara ”patrifokala”, med familjen uppbyggd mest runt fadern, respektive ”matrifokala”, med stort fokus på modern.

De talar också om ”patrilinjära” samhällen, där arvslinjer på fädernesidan är centrala. 

Sverige är i dag ett av världens mest jämställda länder, men våra tio vanligaste efternamn är fortfarande patrilinjära ”son-namn” som Andersson, Johansson och Karlsson.

Att de tidiga indoeuropéernas samhällen var patrilinjära finns det många belägg för. Inte minst från den nya dna-forskningen, som kan följa hur Y-kromosomer ärvs från far till son. 

Indicier kommer också från språkforskningen. Alla de tidiga kända indoeuropeiska kulturerna, såsom den äldsta indiska kulturen, grekerna, romarna, germanerna och kelterna, hade fokus på husfadern/patriarken. Det framgår av deras ordförråd. Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, ger mig några exempel: 

När lingvisterna rekonstruerar tidig indoeuropeiska hittar de många fler ord för släktingar på mannens sida, såsom ”farfar”, ”farbror” och ”brorson”.

 Gemensamt faderskap var helt klart en viktig sak för indoeuropéerna att hålla reda på. ”Samma fader” heter på grekiska homopatōr, på isländska samfeðra och på rekonstruerad indoeuropeiska *somo-pətōr

Ett talande exempel är också det engelska ordet för bröllop: wedding. Det går tillbaka på indoeuropeiska verbet *wedh- som betyder ”att bortföra”, ”föra med sig”. Den indoeuropeiske mannen förde med sig frun till sitt *domos, sitt ”hushåll”. Där han var *demspotis ”husets herre”. På sanskrit dampatis. På grekiska despotes – ett ord som vi fortfarande använder på svenska när vi kallar en maktfullkomlig manlig härskare för ”despot”.

En del forskare har argumenterat för att den starkt patrifokala och patrilinjära samhällsordningen anlände till Europa först med indoeuropéerna för ungefär 4500 år sedan. Den mest namnkunniga förespråkaren för denna hypotes var Marija Gimbutas. Hon var på sin tid starkt ifrågasatt, men den nya dna-forskningen har gett henne många rätt när hon hävdade att indoeuropeiska språken kom hit i samband med omfattande folkvandringar från stäpperna i öster. 

Hade Marija Gimbutas också rätt i att ”Det gamla Europa”, som hon kallade de tidigare bondesamhällena, var matrilinjärt uppbyggda med starkare fokus på moderns roll? 

Nja, kanske inte. Åtminstone inte hos de gamla bönder som byggde gravkammare av stora stenar i Västergötland, på Gotland, på Irland och i Skottland.

En forskargrupp ledd av Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet publicerade i veckan en studie i tidskriften PNAS. Gruppen har analyserat dna och tidsbestämt med kol-14-metoden och kunnat följa människor i stenkammargravarna i upp till tio generationer.

Helt klart var det fråga om familjegravar – många av de gravlagda människorna var släkt med varandra. Släktskap på mödernesidan förekom, till exempel mor och barn. Men släktskap på fädernesidan dominerade. Mattias Jakobssons slutsats är att individerna i stenkammargravarna – inte minst den i Ansarve vid Tofta på Gotland – kom från ett ledande skikt i ett patrilinjärt samhälle. 

Än så länge är underlaget litet med 24 undersökta individer. Matrilinjära bondesamhällen kan mycket väl ha förekommit på andra håll, till exempel på Balkan. Det får vi se när fler dna-analyser publiceras.

I tusentals år har mannens släktlinje dominerat vår del av världen. Veckans studie är ett första steg mot att få klarhet i när det började.

Läs mer: Karin Bojs: Den 80-årige baronen gjorde helt om