Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Karin Bojs: Nya vurmen för nyttigt halkar lite snett

Foto: Fredrik

Människor i Sverige intresserar sig alltmer för att maten de äter ska vara ”nyttig”. Detta ­vurmande för nyttighet har sina fördelar, men tyvärr florerar också många myter.

Första gången jag reagerade var för något år sedan hemma hos en vän med tre tonårsbarn.

”Nyttigt, nyttigt, nyttigt …” Under loppet av ett par minuter hade dessa tonåringar hunnit nämna begreppet uppåt tio gånger.

En sökning på Googles redskap för trender visar att de inte är ensamma. Sedan år 2005 har sök­ordet ”nyttigt” åtminstone femdubblats. Den kombination som toppar är ”nyttigt” och ”recept”, men ”nyttigt” tillsammans med ”godis” är på starkt uppåtgående.

Många verkar tro att ”nyttigt” är samma sak som att äta massor av protein. Idrottande ungdomar slevar i sig kvarg med sked, ungefär som människor förr i världen åt gröt ur djupa tallrikar. Självutnämnda experter tutar i dem att den som tränar behöver massor av extra protein.

Sanningen är att de flesta friska människor på sin höjd behöver 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. För en person på 80 kilo blir det 64 gram protein om dagen.

Sådana mängder får nästan alla svenskar i sig genom sin dagliga kost. Undantaget är gamla och sjuka.

Läs också: Säljs som ”nyttigt” – kan göra dig fet

Det finns mycket viktigare saker än protein att fokusera på för den som vill lära sig att äta nyttigt.

I veckan presenterade en panel av experter i USA sina rekommendationer till nationella näringsråd. Det är intressant att läsa vad de skriver. Dels för att panelen består av framstående experter med god överblick, dels för att USA har samma typ av folkhälsoproblem som vi, fast värre.

Mer än halva den vuxna befolkningen lider av sjukdomar som skulle ha kunnat undvikas med mer motion och annan mat, exempelvis typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, och vissa cancerformer. Två tredjedelar av alla vuxna amerikaner och en tredjedel av barnen är överviktiga eller feta.

Det nya förslaget går tvärs emot flera gamla heliga kor.

Kolesterolet till exempel. Jag minns resor till USA, särskilt Kalifornien, och alla plakat på restaurangerna om ”kolesterolfria” omeletter och andra äggrätter. Folk verkade livrädda för kole­sterol. Det behöver de i allmänhet inte vara, förklarar den nya panelen. Kolesterol i kosten och kole­sterol i blodet har inte något starkt samband för de flesta människor.

Att sätta en gräns för hur stor andel fett maten får innehålla är också helt förlegat enligt de nya förslagen, även om panelen håller fast vid att fetter från fisk och växter är bättre än fetter från mjölk och kött.

De förklarar också att några koppar kaffe om dagen i allmänhet är harmlöst eller rentav fördelaktigt för hälsan, såvida man inte är gravid.

Raffinerat mjöl borde amerikanerna minska på, enligt de nya buden. Och ännu tydligare skada gör tillsatt socker. Maxgränsen borde ligga runt 13 teskedar om dagen. I nuläget får en genomsnittlig amerikan i sig motsvarande 30 teskedar socker – till stor del genom söta läskedrycker. Här krävs åtgärder, som att tillhandahålla mer dricksvatten och mindre läsk på skolorna.

I likhet med svenska Livsmedelsverket rekommenderar den amerikanska panelen mer frukt och grönsaker, mer fullkorn, mer baljväxter och nötter. Svenska och amerikanska experter är också överens om att vi bör äta mindre rött kött och charkprodukter, både för både hälsans och miljöns skull.

Det är lätt att göra sig lustig över att så många snöar in på vad som är nyttigt, när det finns så många andra problem i världen. Men faktum är att mycket sjukdom och lidande faktiskt beror på fel mat och fel rörelsemönster. Själv tycker jag det är bra att folk intresserar sig.

Men en del kunde vara lite mindre fanatiska, och de får gärna inse att ”nyttigt” betyder något helt annat än djupa tallrikar med massor av protein.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.