Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 10:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-sa-styr-arvet-om-terapin-funkar/

Vetenskap

Karin Bojs: Så styr arvet om terapin funkar

För knappt ett år sedan kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer för hur svensk sjukvård bör behandla depression. Det blev förstås stor debatt.

Karin Bojs
Rätta artikel

Psykisk ohälsa brukar ha den effekten. Folk har en massa åsikter, mer eller mindre kvalificerade. I bästa fall är åsikterna baserade på vad den samlade vetenskapen faktiskt har kommit fram till. Men ofta handlar det om helt andra grunder, såsom yrkesmässigt skråtänkande och ideologi.

Låt oss först konstatera att depression är en allvarlig sak. Det handlar om stort lidande, många dödsfall och stora kostnader för samhälle och individer. På det hela taget ett olämpligt ämne för allmänt tyckande och spirituella konversationer. 

Egentlig depression (ej att förväxla med sorg eller med bipolär sjukdom) är en folksjukdom. Den är vanlig, ungefär var tredje kvinna drabbas någon gång i livet, och ungefär var fjärde man. Att drabbas är inte bara tungt och obehagligt, utan kan vara direkt farligt. Många självmord kan härledas till depression.

Tvillingforskning har visat att depression i ganska hög grad är ärftligt. Ärftligheten beräknas till ungefär 40 procent.

Redan där brukar tyckare och ideologer komma in i bilden, med många käcka förslag om vad som har orsakat sjukdomen. De medfödda anlagen viftas ofta bort. En del vill mest se till upplevelser i barndomen, men nuförtiden brukar överansträngning på jobbet vara mest populärt som förklaringsmodell.

Det kan förstås vara delvis sant. Fyrtio procents ärftlig sårbarhet lämnar stort utrymme åt olika miljöfaktorer, och även åt slumpen.

Enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer ska svensk sjukvård erbjuda vuxna patienter med lindrig eller medelsvår depression kognitiv beteendeterapi, kbt. Även antidepressiv medicin och så kallad interpersonell terapi, IPT, bör tillhandahållas, enligt riktlinjerna. Förutom dessa förstahandsalternativ är det fritt fram för vården att behandla med motion och med korttidsversioner av psykodynamisk terapi.

Men kbt nämns alltså allra först i rekommendationerna.

Kruxet är att kbt bara fungerar i hälften av fallen. Andra halvan av de deprimerade patienterna blir inte hjälpta av den metoden.

Tänk om det gick att förutsäga för vilka det bara är slöseri med tid och resurser!

I veckan presenterade Christian Rück och Evelyn Andersson på Karolinska institutet och deras medarbetare ett försök att ringa in vem som kan ha glädje av kbt.

Rönen publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Forskargruppen har undersökt 894 deprimerade patienter som har genomgått kbt-behandling på internet. Sådan internetbehandling har i flera undersökningar visat sig vara ungefär lika effektiv som att få träffa sin terapeut öga mot öga.

Alla de medverkande blev dna-testade, med breda så kallade GWAS-test där forskarna undersökte genetiska profiler för flera egenskaper, såsom intelligens, bipolär läggning och adhd.

Men de hittade bara ett samband. Nämligen att försökspersoner som hade många genetiska markörer för autism, tenderade att svara sämre på kbt-behandlingen. Ju fler sådana markörer, desto sämre fungerade behandlingen.

Att ha en autistisk läggning är inte en fråga om svart eller vitt, utan människor brukar befinna sig mer eller mindre långt ut på en skala. Det har psykologiska test visat länge, och så det bekräftas nu också av genetiken.

Men att det skulle finnas så raka samband mellan gener för autism och att svara eller inte svara på kbt – det är en nyhet.

Som alltid när det kommer riktiga nyheter inom vetenskapen måste rönen bekräftas i andra studier av andra forskare.

Om resultaten visar sig hålla, får sjukvården ett nytt redskap för att skräddarsy behandling.

Och vi får ännu mindre orsak att bråka om vilken behandlingsform som är bäst. Vi har helt enkelt olika sårbarhet för att bli sjuka, och vi verkar dessutom ha olika förutsättningar när vi ska bli behandlade.

Läs mer: Gentester ska ge patienter chans att förebygga sjukdom