Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-28 00:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-tacka-vet-jag-miljoaktivister-som-utgar-fran-vetenskap/

Vetenskap

Karin Bojs: Tacka vet jag miljöaktivister som utgår från vetenskap

Svenska klimataktivisten Greta Thunberg. Foto: Roger Turesson

Häromveckan blev Gyllene Riset godkänt i Filippinerna – trots miljöorganisationers motstånd. Vetenskapen vann, och många barn kommer att överleva och slippa bli blinda.

För arton år sedan besökte jag Gyllene Risets upphovsman Ingo Potrykus på hans forskningsanläggning utanför Zürich i Schweiz. Växthusets väggar var av extratjockt säkerhetsglas och en argsint schäferhund vaktade utanför.

Ingo Potrykus behövde skydda sig mot miljöaktivisterna, eller ”vandalerna”, som han kallade dem. Flera organisationer utsatte odlingar av Gyllene Riset för attacker, och de försökte på legala och illegala vägar stoppa fältodlingar.

Risplantorna som spirade inne i växthuset med säkerhetsglaset hade fått en extra gen, hämtad från påskliljor. Med den nya genen skulle riset producera betakaroten, det gula färgämne som bland annat finns i morötter och som vi människor omvandlar till A-vitamin.

Vid denna tid led 124 miljoner människor i världen brist på A-vitamin, enligt en WHO-rapport. Hundratusentals barn blev blinda och många dog till följd av vitaminbristen. Inte minst i kulturer där ris utgör en stor del av födan.

De gentekniskt förändrade produkter som fanns i handeln vid den här tiden byggde på industrins och odlarnas behov. Det handlade om resistens mot insekter och ogräsmedel, längre hållbarhet och liknande. Många miljöorganisationer var emot tekniken, och det var lätt för dem att röra upp människors känslor.

Ingo Potrykus var oberoende forskare, anställd av ett universitet och inte av något företag. Han hade hoppats att hans Gyllene Ris skulle kunna accepteras av alla. Men han hamnade mitt i skottlinjen mellan industri och miljörörelse.

Och inte blev hans relation med miljörörelsen bättre när han sålde rättigheterna till riset till ett av de stora företagen. Orsaken, enligt Potrykus själv, var att framställningen av det Gyllene Riset krävde användning av 70 olika patent, ägda av 32 olika patentinnehavare. Han ansåg sig inte kunna hantera patentfrågan på egen hand. Visst insåg han att genföretaget använde hans ris för att polera upp sitt skamfilade rykte, men han såg inga alternativ.

småningom blev det verkligen fältförsök, utförda bland annat av internationella risforskningsinstitutet IRRI på Filippinerna, men också i Indien och Kina.

Och nu, arton år senare, har riset alltså godkänts för mänsklig konsumtion av filippinska myndigheter. En process som säkerligen har fördröjts av miljöaktivister.

Tacka vet jag miljöaktivister som utgår från vetenskap.

Häromveckan kom världens tyngsta vetenskapliga tidskrifter Nature och Science med varsin sammanställning över år 2019. Svenska klimataktivisten Greta Thunberg finns med på båda listorna.

I Nature är hon med på listan över tio personer i världen som har spelat särskilt stor roll för vetenskapen i år. Tidskriften citerar Greta Thunbergs ord: ”jag vill inte att ni lyssnar på mig, jag vill att ni lyssnar på forskarna”.

I Science finns hon med på listan över årets största misslyckanden. Tidskriften hyllar allmänhetens uppvaknande (illustrerat med foto på Greta Thunberg) men beklagar politikernas oförmåga att hantera problemet tillräckligt effektivt.

Både Nature och Science har även med avverkning och bränder i Brasiliens regnskogar. Science toppar sin lista över årets misslyckanden med det som händer med Brasiliens skogar, och inte minst att en fysiker på landets rymdstyrelse fick sparken.

Nature har denne fysiker som en av de tio personer som spelat särskilt stor roll för vetenskapen i år.

Han heter Ricardo Galvão. I somras presenterade hans grupp på rymdstyrelsen en rapport, som visar hur avverkningar i regnskogen kraftigt har ökat. Landets president Jair Bolsonaro gick till angrepp mot Galvão och anklagade honom för att ljuga i rapporten.

Då svarade Galvão med ett brandtal till försvar för sina forskare. Och förlorade sitt jobb.

Samtidigt blev han en hjälte för miljörörelsen. Åtminstone för den del av miljörörelsen som baserar sitt engagemang på vetenskapliga fakta.