Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Karin Bojs: Vår bästa vän ända sedan istiden

Siberian husky-hundar.
Siberian husky-hundar. Foto: Sirko Hartmann/Alamy

Krönika. Troligen var hundarna våra följeslagare redan när vi jagade mammutar för 25.000 år sedan, visar en ny studie.

Hunden är människans bästa och äldsta vän. Inget annat djur är så anpassat för att läsa av våra känslor, och inget annat husdjur har funnits i vårt sällskap under så lång tid.

Men frågan är hur länge, mer exakt. Buden har varit många, världens forskare har haft högst olika meningar, och motsättningarna har varit hårda. De har tvistat både om när i tiden vilda vargar utvecklades till tama hundar, om var det skedde, och vad som var hundens första uppgifter.

Några har tidigare menat att vargen blev hund i Mellanöstern för ungefär 10.000 år sedan, i samband med att människor där först utvecklade jordbruket.

Det kan vi numera avfärda. Hunden har varit med mycket längre, långt före jordbruket, det visar både arkeologiska fynd och genetiska analyser.

Det äldsta fyndet, som både arkeologer och dna-forskare kan enas om är en solklar hund, har hittats i stadsdelen Oberkassel i nuvarande tyska staden Bonn. Den begravdes tillsammans med en medelålders man och en ung kvinna och några gravgåvor för ungefär 14.000 år sedan.

Men det finns en rad äldre kandidater, som åtminstone en del forskare är övertygade om är hundar snarare än vargar. Några tror på Europa som ursprungsplats, medan andra föredrar nuvarande Kina.

Studien som de svenska forskarna publicerade i tidskriften Current Biology i torsdags är en av de viktigaste pusselbitarna hittills. Den har följaktligen gett rubriker över hela världen, ända bort i Vietnam och i ledande medier som New York Times och BBC. Rönen bygger på benbit från en gammal varg, som Love Dalén från Naturhistoriska museet hittade häromåret vid en expedition till Tajmyrhalvön i norra Sibirien.

Analyser med kol-14-metoden visar att vargen från Tajmyr var ungefär 35.000 år gammal. Därmed kan den användas för att ringa in tidpunkten när hundars och vargars släktlinje skildes åt.

Käkben från Tajmyr-vargen. Foto: Love Dalén/Reuters

Pontus Skoglund, som är verksam vid Harvarduniversitet i Boston, ledde dna-analyserna. Resultaten visar att hundar och vargar gick genetiskt skilda vägar för mellan 27.000 och 40.000 år sedan.

Troligen inleddes då, låt oss säga för 35.000 år sedan, en lång process. En del vargar sökte sig till människornas läger, men det tog några tusen år innan de verkligen hade blivit våra tama husdjur. Det visar till exempel fynd från den tjeckiska utgrävningsplatsen Dolní Vĕstonice, där en grupp mammut­jägare levde vid just denna tid. Där finns gott om skelettrester från ovanligt spensliga vargar, men det finns inga belägg för att de levde inne i bosättningen bland människorna.

För 14.000 år sedan var processen helt klar, det visar hundfyndet från Bonn Oberkassel. En ledtråd är också att Amerikas ursprungsbefolkning uppenbarligen hade hundar med sig när de vandrade från det numera sjunkna landet Beringia och koloniserade sin nya kontinent. Det skedde också för ungefär 14.000 år sedan.

Jag skulle säga att istidens mammutstäpp i östra Europa och västra Sibirien just nu är den starkaste kandidaten för hundens ursprungsplats. De valde oss för mat­ens skull, men fick med tiden göra nytta som vakthundar, slädhundar, klövjehundar, sällskapsdjur och värmedynor. Och så småningom också som jakthundar.

Inom något år får vi ännu bättre besked. Oxfordforskaren Greger Larson har lyckats samla ihop nästan alla de forskare som tidigare har bråkat så mycket om hundens ursprung till ett jättestort gemensamt dna-projekt.

Det 35.000-tusenåriga vargbenet som Love Dalén hittade i Sibirien får en viktig roll i det projektet, och det får också prover som hund­pionjären Peter Savolainen på KTH har samlat ihop.

Hunden är en av de viktigaste milstolparna i mänsklighetens historia, och nu börjar vi förstå hur det började.

Läs mer om forskningen

• Svenskarnas studie i Current Biology

• ”Dna är ett otroligt kraftfullt verktyg som på ett direkt sätt kan visa att den siberian husky du ser promenera längs gatan har ett genetiskt släktskap med en varg som levde i norra Sibirien för 35.000 år sedan”, sade Pontus Skoglund, en av forskarna bakom studien, tidigare i veckan.

• Fler vetenskapskrönikor av Karin Bojs

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.