Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Visst finns stöd för att musik är sexigt

KRÖNIKA. Regissören Ingmar Bergman avslutade sitt Sommarprogram i Sveriges radio för 13 år sedan med en fråga: "Varifrån kommer musiken? Varför gör människan – som enda djur – musik?"

Svaren strömmade in från lyssnarna, i en omfattning som programledningen aldrig tidigare hade upplevt. Många grubblar över den frågan. Jag också.

När jag själv fick möjlighet att göra ett Sommarprogram i Sveriges radio förra året, tog jag fasta på de mest handfasta och vetenskapliga belägg som finns för musikens ursprung.

Jag berättade om flöjter som arkeologer har hittat i tyska Schwaben, i grottor som Geissenklösterle och Hohle Fels. Flöjter av svanben, gamben och mammutbetar, omkring 40.000 år gamla. Det äldsta konkreta belägg som finns i hela världen för att människor har utövat musik.

Arkeologen Nicholas Conard, som leder utgrävningarna i Schwaben, tror att musiken och den föreställande bildkonsten uppstod just i samband med att människor av vår sort nådde fram till Schwaben. Att vi fick någon sorts kreativ knäpp just då.

Men det är han ganska ensam om att tro. Föreställande bildkonst av ungefär samma ålder har även hittats i Indonesien. Även om inga bevarade musikinstrument har påträffats där, finns det goda skäl att anta att både musiken och bildkonsten har följt människan på hennes vandringar från vår ursprungskontinent Afrika och ut i världen.

Och i så fall måste vår musik vara betydligt äldre än 50.000 år.

Redan Charles Darwin intresserade sig för frågan om varför musiken har kommit att bli så viktig för människor. Vilka evolutionära krafter har varit inblandade?

Han föreslog tre funktioner som skulle kunna bidra till att musikaliska anlag bevaras och sprids i en befolkning: Musiken stärker banden mellan människor i en grupp. Musiken stärker banden mellan mor och barn. Och musiken gör människor mer sexuellt attraktiva.

Inte minst den senare hypotesen har nutida evolutionspsykologer gått igång på. Det kommer en hel del studier, av varierande kvalitet. Evolutionspsykologi är ett ämne där det är lätt att ha åsikter och hypoteser, men desto svårare att göra seriösa experiment och analyser.

Charles Darwin såg ingen skillnad mellan könen, han ansåg att musikalisk förmåga skulle kunna öka attraktionskraften hos både män och kvinnor.

Men dagens forskare verkar mest inriktade på de musikutövande männens dragningskraft på kvinnor.

Det kom till exempel en israelisk studie för fem år sedan där forskare lät en man fråga kvinnor om de ville bli hans vän på Facebook. Mannens profilfoto fanns i två versioner, hållandes i en gitarr och utan gitarr. Utan gitarr fick han napp hos en kvinna av tio, med gitarr hos nästan tre gånger fler.

En fransk studie för fyra år sedan lät en man fråga främmande unga kvinnor på gatan efter deras telefonnummer. Han fick mycket bättre utfall när han bar på ett gitarrfodral än när han bar på en sportväska.

För några dagar sedan kom en studie i tidskriften PLOS. Några psykologer i Österrike har låtit män och kvinnor titta på foton av motsatta könet.

Det visade sig att när kvinnorna fick lyssna på musik samtidigt som de såg på fotot, rankade de männen på fotona som mer attraktiva och sade sig i högre utsträckning vilja dejta dem, jämfört med om de bara fick se på fotona under tystnad.

Motsvarande effekt av musiken syntes inte hos männen.

Inte heller såg forskarna någon skillnad beroende på i vilken fas i menstruationscykeln kvinnorna befann sig.

Det är annars något som en del evolutionspsykologer försöker göra nummer av – att kvinnor skulle vara mer benägna för tillfälliga sexuella förbindelser under sina fruktsamma dagar, men mer dragna åt stabila, varma och trofasta män under resten av månaden.

Men den där hypotesen står sig dåligt i den senaste forskningen, och syntes alltså inte heller i den aktuella PLOS-studien.

Säkert kan vi närma oss svaret på Ingmar Bergmans fråga, men då gäller det att vi avhåller oss från våra fördomar, och går strikt på vad seriös vetenskap faktiskt kan visa.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.