Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Klimatet förändras även under ytan

Foto: Caleb Jones/AP Photo

Världens oceaner tar emot den största delen av klimatförändringarna, med högre havsnivåer, varmare temperaturer, surare vatten och syrebrist. När mer än hälften av haven är internationellt vatten riskerar de att glömmas bort i klimatförhandlingarna, varnar forskare.

Mer än 90 procent av den extra energi som jorden lagrat de senaste fyra decennierna har hamnat i haven, enligt klimatpanelen IPCC. Ändå vet de flesta av oss mycket lite om hur haven påverkas.

– Effekterna på haven är storskaliga och detaljerna kan vara svåra att uppfatta. Vi är vana att se klimatförändringar i heta somrar, skogsbränder och smältande glaciärer. Men även om många är medvetna om att haven försuras är det få som har direkt erfarenhet av det, säger Edward Allison, professor vid avdelningen för marin- och miljö­politik vid Washingtonuniversitetet i Seattle i USA.

– Vi vet mer om kometer än vi vet om våra egna hav. Vi måste börja göra som rymdforskarna, så att människor blir intresserade, och vanligt folk och politiker och beslutsfattare förstår vad som håller på att hända i haven, säger Nadine Le Bris, professor vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris och ledare för marinforsknings­stationen i Banyuls i Frankrike.

Haven tar upp en stor del av den koldioxid vi släpper ut. Den omvandlas till kolsyra i vattnet och gör haven surare. Det drabbar djurlivet i havet och gör att skaldjur, kräftdjur, koraller och plankton kan få svårt att underhålla och bevara skal och skelett.

– Haven påverkas ända ner till havsbotten, säger Nadine Le Bris.

Klicka här för att se grafik: Vi påverkar haven ända ned till botten.

Foto:

När jordens medeltemperatur stiger smälter glaciärer, och vattnet tar också mer plats när det är varmare så att havsnivåerna höjs. Det drabbar framför allt önationer, urbefolkningar som lever nära vattnet och fattiga som bor längs kusten i utvecklingsländer. De som har bidragit minst till utsläppen är alltså de som blir värst utsatta för konsekvenserna. Men alla världens samhällen kommer att påverkas av klimatförändringarna i haven.

– Vi utsätter oss själva för enormt stora risker när vi ändrar oceanernas kemi och fysik, säger Edward Allison.

Vi är nämligen mer beroende av haven än vi anar.

– Vi måste förstå vilka tjänster haven gör för oss, säger Thomas Stocker, professor i klimat- och miljöfysik vid universitetet i Bern i Schweiz och ledare för en av IPCC:s arbetsgrupper.

Förutom att förse oss med mat dämpar haven också klimatförändringarna på land genom att ta upp så mycket värme. Priset för tjänsten är storskaliga förändringar av havsströmmar, salthalt och värme­fördelning, och av hur tropiska cykloner bildas, och att extrema väderhändelser blir värre och vanligare.

En annan tjänst haven gör oss är att ta hand om och omfördela överskottsvatten från smältande landglaciärer och isen på Grönland och Antarktis.

– Här i Schweiz skulle vi bli alldeles översvämmade om inte vattnet från våra glaciärer rann ut i haven. Men priset för tjänsten betalas av människor som bor långt bort från oss, som orsakat problemet, säger Thomas Stocker.

Att haven slukar så mycket kol­dioxid är ytterligare en tjänst. Priset är försurningen och ändrade förhållanden för sårbara organismer och ekosystem, som djuphavskoraller som bildar stora trädgårdar där andra arter lever, och fungerar som barnkammare för många matfiskars yngel.

– 98 procent av den del av världen som är tillgänglig för liv finns i haven. Många känner inte till det, säger Nadine Le Bris.

Den största delen ligger på mer än 200 meters djup. Arterna nere i djuphavet har anpassat sig till en mycket stabil miljö, och en temperaturökning på mindre än en grad kan rubba hela balansen, med för­ödande effekter för djurlivet som kan ta århundraden att återställa.Varmt vatten är lättare än kallt, och när havets medeltemperatur ökar lägger sig det varma vattnet på ytan och gör haven mer skiktade. Det leder till att utbytet av näring mellan ytvattnet och djuphavet minskar kraftigt. När stormar och andra extrema väderhändelser blir vanligare kan det samtidigt leda till att vattnet rörs om mer och skapa andra problem för känsliga ekosystem.

I det varmare vattnet finns också mindre syre.

– Det är djupt oroande, och vi vet mycket lite om detta. På vissa ställen i haven finns döda zoner, och nu ser vi att de expanderar som en följd av uppvärmningen. Det är en stor stressfaktor för livet i havet som ofta förbises, säger Nadine Le Bris.

Effekterna i haven kan även skynda på den globala uppvärmningen. Ändrade havsströmmar kan leda till att enorma mängder metan frigörs från havsbotten och släpps ut i atmosfären, med väldiga konsekvenser för världens klimat.Vi fiskar och utvinner redan olja och gas från havsbotten, men intresset för andra råvaror som oceanerna kan erbjuda växer. Nadine Le Bris är orolig för den ökade gruvbrytningen i haven.

– Vi måste förstå att klimatförändringarna gjort miljöerna ännu mer sårbara. Det behövs metoder och regler för att skydda hotade arter och biotoper i havet mot djuphavsfiske och mot industrier som vill exploatera råvaror som olja, gas och viktiga metaller och andra ämnen från havsbotten, säger hon.

Foto: Natacha Pisarenko/AP PhotoAntarktis. Foto: AP

För att rädda världens hav måste vi skära ned våra utsläpp av växthusgaser. Men även om vi lyckas med det finns det redan mycket koldioxid i atmosfären som kommer att fortsätta att värma upp och försura havsvattnet under en lång tid. Många av effekterna kan finnas kvar i flera hundra år.

– Det viktigaste är att vi får ett internationellt avtal för att minska utsläppen. Folk börjar inse hur värdefullt havet är, och den privata sektorn satsar på den blå ekonomin, med gruvdrift och olja- och gasutvinning. Men det kräver att politikerna agerar, säger Edward Allison.


Foto: TTOm vi ska lyckas
måste män­niskor förstå hur viktigt havet är för oss och hur känsligt det är för våra utsläpp.

– Trots att det finns så mycket utmärkt vetenskap om detta har resultaten inte nått fram till förhandlarnas öron, säger Edward Allison.

Nadine Le Bris håller med.

– Vi måste förmedla havens betydelse i allt från turism till matförsörjning och ekonomi och klimatet. Även om vi inte förstår alla detaljer måste vi se havet som en helhet. Allt hänger ihop, liv och död materia, från djuphavet till ytan, i ett dynamiskt och komplext nätverk, säger hon.

I december ska världens länder komma överens om ett nytt klimatavtal. Men 64 procent av haven är internationellt vatten som ingen är ansvarig för.

– Det är ett problem vid förhandlingarna att så stor del av havet inte hör till något land. De stater som förhandlar ser bara till sitt eget territorium. Men havet tillhör alla och allt levande och är allas ansvar, säger Nadine Le Bris.

Foto i text: TT

Läs också: Karin Bojs: Söder om Grönland finns en mystisk blå fläck

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.