Om världens länder inte snabbt minskar utsläppen och klimatförändringen behåller nuvarande takt kommer barn som föds i dag att vid 71 års ålder leva i en värld vars medeltemperatur ligger 4 grader högre än under förindustriell tid. Den utvecklingen är ett hot mot hälsan i varje del av deras liv. Det konstateras i en ny rapport från Lancet countdown, ett internationellt samarbete mellan forskare och institutioner som årligen rapporterar om hur klimatförändringen påverkar människors hälsa. Årets rapport fokuserar på hur barns hälsa drabbas.

– Barn är särskilt sårbara när det gäller hälsorisker på grund av klimatförändringen. Deras kroppar och immunsystem är under utveckling och gör dem mer mottagliga för sjukdomar och miljögifter säger Nick Watts, läkare och chef för Lancet countdown.

– Skador som uppträder i tidig ålder är bestående och genomgripande och ger livslånga hälsoeffekter. Utan omedelbart agerande från alla länder att minska utsläppen av växthusgaser, kommer de ökningar i välmående och livslängder som vi hittills har sett att äventyras och klimatförändringen kommer att definiera hälsan hos en hel generation, fortsätter han. 

Rapporten pekar på en rad områden som påverkas av klimatförändringen där barn, och även gamla, är särskilt sårbara: 

Barn som föds i dag kommer under sina liv att andas in mer giftig luft orsakad av fossila bränslen och förvärrad av klimatförändringen. Det är extra skadligt för unga människor vars lungor fortfarande är under utveckling, luftföroreningar bidrar till reducerad lungfunktion, förvärrad astma och ökad risk för hjärtattack och stroke.

Globalt bidrog kol till mer än 440.000 för tidiga dödsfall beroende på partiklar i luften under 2016. Samma år har farliga partikelnivåer i luften knutits till 281.000 för tidiga dödsfall i Europa, cirka 48.200 av dem beräknas ha orsakats av kolanvändning, enligt rapporten.  

Skogsbränderna som rasar i Australien är ett aktuellt exempel på hur klimatförändring kan påverka samhället och människors hälsa.

– Förutsättningarna för skogsbränder drivs på många sätt av klimatförändringen som kan orsaka längre torkperioder. Många bränder startar med blixtnedslag och ett förändrat klimat kan leda till fler åskväder, säger Peter Byass, professor i global hälsa vid Umeå universitet och en av medförfattarna till studien.

– När det gäller hälsoaspekten tittar vi på både kort och lång sikt. På kort sikt har du de som skadas eller dödas av själva branden. På lite längre sikt finns en enorm mängd av rök och luftföroreningar som blåser iväg till andra platser. Sydney brinner troligen inte upp men röken påverkar människorna där, de med astma eller hjärtsjukdomar löper stark risk att drabbas av försämrad hälsa.

– På ännu längre sikt släpper bränderna ut stora mängder koldioxid i atmosfären som spär på växthuseffekten och kan öka klimatförändringen som i sin tur kan leda till fler skogsbränder i framtiden.

Rapporten menar att ett barn som föds i dag kommer att möta ökade risker från extrema väderhändelser som skogsbränder, översvämningar och längre perioder av torka. 152 av 196 länder har upplevt en ökning av människor som berörts av skogsbränder sedan 2001–2004. 

Redan i dag är den globala medeltemperaturen cirka en grad högre än den var i slutet på 1800-talet. När världen blir varmare kommer skördarna att minska vilket är ett hot mot tillgången på mat, kan minska näringsinnehållet i det som odlas och även driver upp matpriserna. Något som nyligen även konstaterades i en rapport från FN:s klimatpanel IPCC. 

De senaste trettio åren har skördepotentialen globalt minskat när det gäller majs, -4 procent, vintervete, -6 procent, sojabönor, -3 procent och ris -4 procent.

I rapporten lyfts det fram att spädbarn och unga är de som drabbas värst av hälsoproblem kopplade till näringsbrist som till exempel hämmad tillväxt, försämrat immunförsvar och långsiktiga utvecklingsproblem.

– En hel del av matproduktionen är mer sårbar än man tror. Det moderna jordbruket där man optimerat skördarna har utvecklats under de senaste femtio till hundra åren, en period med stabilt klimat. Nu ändrar sig saker snabbare än människor kan anpassa sig till, säger Peter Byass.

– I Afrika och på andra ställen där många odlar sin egen mat är de väldigt sårbara. Du kan ha regn vid fel tid på året och inget regn när det borde regna. En del människor lever i ett klimat med temperaturer upp till 42 grader, där är några få grader mer katastrofalt.

Höjda temperaturer och förändrade nederbördsmönster kan göra att infektionssjukdomar ökar, vilket kan komma att drabba barnen hårdast. Två exempel som lyfts fram i rapporten är denguefeber och vibriobakterien. 

I Europa blir klimatet allt mer lämpat för spridning av denguefeber, världens snabbast spridande myggburna virussjukdom. Nio av de tio år som har haft mest gynnsamma förutsättningar för dengueöverföring har inträffat sedan år 2000. Det ger myggorna möjligheter att sprida sig till nya områden i Europa, särskilt i Grekland, Spanien, Italien och Kroatien. I dagsläget riskerar ungefär halva jordens befolkning att smittas. 

Vibriobakterien, som orsakar många diarrésjukdomar och lever i salt och bräckt vatten, gynnas i sin tillväxt av varma somrar då vattentemperaturen höjs. Globalt har antalet dagar som klimatmässigt passar bakterien fördubblats de senaste trettio åren. Risken är extra hög i Östersjön som hade rekordmånga lämpliga dagar, 107 stycken, under 2018 och i nordöstra USA där havet snabbt har värmts upp.

Bland alla mörka nyheter lyfter forskarna i rapporten fram några ljusglimtar som att förnybara källor stod för 45 procent av energitillväxten under 2018, varav 27 procent kom från sol- och vindkraft. Inom vägtransporter växte el med 21 procent globalt under samma period.

Om Parisavtalet följs och uppvärmningen begränsas till väl under 2 grader kommer att ett barn som föds nu att växa upp i en värld som når netto noll utsläpp när de fyller 31 år, och säkra en mer hälsosam framtid för kommande generationer, enligt rapporten.

Rapporten konstater också att klimatarbetet måste gå mycket fortare och har några konkreta förslag som att till exempel snabbt fasa ut kolkraft.

Forskarna uppmanar också till att hälsofrågan ska lyftas på FN:s klimatmöte COP25  som startar om några veckor i Madrid.