Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Kometjägaren Rosetta i hamn

02:34. Nu har rymdsonden Rosetta kommit ikapp kometen den jagat i tio års tid.

För första gången någonsin ska en rymdsond gå i bana runt en komet. Rosetta har kommit fram till Churyumov-Gerasimenko efter mer än tio år i rymden för att avslöja hur solsystemet bildades.

– Det är som att öppna Tutankhamons gravkammare efter att ha kutat runt länge bland pyramiderna och sett sig mätt på kameler och ökensand. Nu öppnar vi gravkammaren och får se föremål som lämnats där för tusentals år sedan – eller i vårt fall för 4,5 miljarder år sedan.

Astronomen Björn Davidsson vid Uppsala universitet beskriver känslan när den europeiska rymdfarkosten Rosetta nu äntligen har nått kometen Churyumov-Gerasimenko, även kallad C-G. Väntan har varit lång. Rosetta sköts upp i mars 2004, och planeringen av rymdexpeditionen började redan för mer än tjugo år sedan.

Det är ingen tillfällighet att han jämför sig med arkeologerna som först kom in i Tutankhamons grav. Rymdsonden är uppkallad efter Rosettastenen som gjorde det möjligt att tyda hieroglyferna och därför blev en nyckel till hela det gamla Egyptens historia. På samma sätt hoppas astronomerna att sonden Rosetta ska bli en nyckel till att förstå hur vårt solsystems allra äldsta historia ser ut.

– Från början fanns bara gas och små stoftpartiklar av sten eller is som kanske var en tusendels millimeter stora i en skiva runt solen. De klumpade ihop sig och bildade större och större kroppar och till slut planeter. Asteroider och kometer är objekt som fastnat på vägen, och visar hur det ser ut i de olika faserna av det här bygget, säger Björn Davidsson.

Expeditionen Rosetta liknar ingenting människan har gjort förut. Tidigare har rymdsonder åkt förbi kometer och undersökt dem under några timmar från några hundra eller tusen kilometers avstånd. Rosetta ska däremot gå i bana runt C-G, och i november kommer även landaren Philae – som fått sitt namn efter en tempelö i Nilen där de sista kända hieroglyferna skrevs år 394 efter Kristus – att sättas ned på kometen.

– En kometkärna är inte stor. Den är som en ö som är några kilometer tvärsöver. Rosetta är som en liten båt som vi ror runt ön med, på kanske ned till tio kilometers avstånd, med någon meter per sekund - alltså ungefär som att sitta och ro, säger Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.

Rosetta kommer också att stanna länge, minst till i december 2015, och följa C-G hela vägen från att den bara är en smutsig snöboll tills att den är så nära solen att is smälter, och ånga och damm blir en tjock atmosfär och en fullt utvecklad svans.

– Det är helt unikt. När du skickar en sond till Mars så går den i bana runt Mars, och du behöver bara justera banan någon gång varannan månad eller så. Här ändras förhållandena hela tiden, och vi måste planera alternativa scenarier beroende på hur aktiv kometen kommer att vara. Sprutar det ut lite gas kan vi gå nära kometkärnan. Är det mer får vi hålla oss längre bort. Ingen har gjort det här förut, och det är verkligen spännande, säger Hans Nilsson vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Ombord på Rosetta finns flera instrument som ska mäta många olika egenskaper hos C-G. Björn Davidsson är en av de ledande forskarna bakom kameran Osiris, som både tar bilder av gas- och stoftmolnet kring kometen och detaljerade närbilder av kometkärnans yta. Anders Eriksson är ansvarig för ett instrument som undersöker gasen som pyser ut, och Hans Nilsson för ett som ska studera hur solvinden påverkar kometens atmosfär. Ju närmare kometen kommer solen desto tjockare blir atmosfären när isen och snön förångas. Samtidigt blir också solvinden starkare.

– Det ger oss en unik inblick i hur det ser för helt olika förhållanden. I dag är solvinden en relativt svag kraft på jorden, Mars och Venus. Men solvinden från en ung stjärna är mycket kraftigare, och det kan spela roll för om planeter kan utveckla en atmosfär och bli beboeliga. Kan solvinden föra bort atmosfären och i förlängningen haven? Det kan ha hänt på Mars, säger Hans Nilsson.

Björn Davidsson är allra mest nyfiken på hur kometen ser ut inuti. För att undersöka det kommer landaren Philae att sända radiovågor genom kometkärnan som fångas upp på andra sidan av den del av Rosetta som fortfarande kretsar kring kometen.

– Vi tror att kometer är väldigt porösa. Men vi vet inte om de har håligheter på bara några millimeter eller centimeter, eller om det finns hål inuti som är tio eller kanske 100 meter stora. Det säger direkt hur kometerna byggdes upp. Består de av kompakta 100 meter stora bollar som sitter som i en druvklase? Eller av små sandkorn som bildar en porös men ganska homogen struktur?

Anders Eriksson ser fram emot det oväntade.

– Det roligaste är att hitta saker vi inte har på listan. Det är det som är själva grejen. Vi kommer till en helt ny miljö, till ett land där ingen har varit förut. Då vore det väl sjutton om allt ska se ut precis som man förväntar sig.

Fakta. Esas största projekt

Rosetta är ett av den europeiska rymdstyrelsen Esas största projekt någonsin.

Rosetta sköts upp från Franska Guyana 2 mars 2004.

Sonden är 2,8 meter lång, 2,1 meter bred och 2,0 hög, och har två 14 meter långa solpaneler.

Ombord finns elva olika instrument och landaren Philae.

Nu i augusti kom sonden fram till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, och går in i bana runt den i september.

I november sattes landaren Philae ned på kometens yta.

Rosetta kommer att följa kometen till december 2015.

Kometer är bitar som blev över när planeterna i solsystemet bildades, och har troligen varit i stort sett oförändrade under 4,5 miljarder år.

Huvudsyftet med Rosetta är att undersöka kometers egenskaper och uppförande, men det kan också lära oss mer om solsystemets födelse, hur stor del av jordens vatten som fördes hit av kometer, och om organiska ämnen från kometer kan ha bidragit till livets uppkomst.

Den totala kostnaden för expeditionen är 1,3 miljarder euro.

Källa: Esa

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.