Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Kraften slut för kometlandaren Philae

Foto: ESA/All Over Press

Landaren Philae skrev rymdhistoria när den landade på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko i onsdags. Den hann lära oss mycket om vårt eget ursprung innan batterierna ombord laddade ur på lördagen.

– Tänk om Columbus hade seglat till Amerika men aldrig gått i land, säger Gabriella Stenberg Wieser vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Hon förklarar varför den europeiska rymdsonden Rosetta som kretsar kring kometen 67P/Churymov-Gerasimenko sedan i augusti också skickade ned den lilla landaren Philae till kometkärnan.

Huvudsyftet med hela expeditionen är att ta reda på mer om hur kometer fungerar, och de allra flesta undersökningar kommer att göras från rymden via moderskeppet Rosetta. Redan nu har forskarna lärt sig mycket om kometen, också mer udda saker som hur den luktar: en blandning av ruttet ägg, stall, bittermandel och metanol.

Men det är bara nere på själva kärnan som forskarna kan undersöka materialet som kometen består av. 

Philaes landning blev mer dramatisk än planerat. Istället för att stanna kvar på platsen forskarna noggrant hade utsett åt den skuttade Philae vidare över kometens yta.

– Vi valde ut en landningsplats. Men Philae bestämde sig för att utforska flera stycken, säger Jean-Pierre Bibring från Université Paris Sud.

Landningen var ändå en enastående bedrift, och mätinstrumenten ombord fungerade som de skulle. Viktigast av allt var att landaren kunde kommunicera med Rosetta och skicka hem data till forskarna på jorden, 510 miljoner kilometer, eller 28 minuter med radiovågor, bort.

Men Philae verkar stå i ett hörn, omgiven av klippväggar. Det betyder att mätinstrumenten inte kan få ström från solpanelerna. Istället fick forskarna göra så mycket de kunde innan batterierna ombord var urladdade.

Under natten till lördag lyckades forskarna lyfta Philae fyra centimeter och vrida den 35 grader så att solpanelerna får mer sol, men batterierna dog ändå. Kanske kan landaren väckas upp igen när kometen närmar sig solen och ljuset blir starkare.

Rosetta har varit på väg mot kometen i tio år, och hela projektet har planerats i mer än två decennier. Forskarna har alltså haft god tid på sig att förbereda sig för alla tänkbara scenarier. Gabriella Stenberg Wieser beskriver det som att resa på upptäcktsfärd till en helt okänd värld med mycket lätt packning.  

– Landaren är som en schweizisk armékniv: ett multiinstrument som kan göra allt och ska klara av nästan vad som helst, säger hon.

Kometer är bollar av is och damm av sten och kol som går i långa elliptiska banor. När de närmar sig solen smälter isen, och ett moln av ånga och damm bildar kometens karakteristiska huvud och svans. Rosetta kommer att följa kometen genom hela färden närmast solen, från det att svansen börjar utvecklas till att den försvinner igen.

Under ytan är kometkärnan väldigt lätt och porös.

– Konsistensen är mer som sockervadd än som en kompakt snöboll, säger Björn Davidsson, astronom vid Uppsala universitet.

Kometer är reliker som finns kvar sedan solsystemet bildades för fyra och en halv miljarder år sedan. Rosetta och Philae kan därför lära oss mer om hur solsystem uppstår och hur planeter bildas, och även om vatten och organiska ämnen kan ha kommit till jorden från kometer. Kanske är kometer förutsättningen för att vi finns här och för att jorden blev en planet full av liv.

Redan nu har Philae samlat in helt unika data om kometer.

– Även om datamängden är begränsad är de mätningar som görs ovärderliga. Det kommer att dröja tills vi får en ny möjlighet att gå i närkamp med en kometkärna, säger Gabriella Stenberg Wieser.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.