Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Kraften vaknar men gåtorna består

Skogsplaneter, trånga asteroidbälten och vapen med märkliga egenskaper. Star Wars är en saga, men det finns detaljer som är svåra att förena med fysiken och astronomin vi känner till.

För länge sedan i en galax långt, långt borta fanns civilisationer mycket mer utvecklade och avancerade än vår.

Och ett berömt rymdskepp: Millennium Falcon.

– Det här är skeppet som körde Kessel Run på 14 parsec, utbrister den unga hjältinnan Rey i filmen ”Star Wars: The force awakens” som hade premiär i onsdags.

– Tolv! rättar skeppets gamle pilot och ägare Han Solo.

Men parsec är ingen tidsenhet utan ett längdmått. En parsec är lite mer än tre ljusår, alltså avståndet som ljuset färdas på tre år. Därför är det svårt att veta vad Han Solo egentligen menar när han skryter om bedriften redan i den allra första Star Wars-filmen från 1977.

– Det är en replik som alla som kan astronomi reagerar på. Men det finns efterhandskonstruktioner för att förklara vad det betyder, säger Joachim Wiegert, doktorand i radioastronomi och astrofysik vid Chalmers i Göteborg.

Annars kan filmmakarna komma undan med att göra nästan vad som helst i Star Wars utan att förklara hur det går till. Teknikutvecklingen ligger så långt före vår att den kan jämföras med magi, menar Joachim Wiegert.

– Millennium Falcon, som Han Solo kan laga med en skiftnyckel, är för dem vad en folkvagnsbuss från 70-talet är för oss. Om du skulle kunna ta en folkvagnsbuss med dig till medeltiden skulle du bli bränd på bål, säger han.

Men vissa av fysikens lagar är ändå svåra att komma förbi, oavsett hur avancerad tekniken är. I en scen i den nya filmen tänker hjältarna fly ut ur ett annat rymdskepp med ljusets hastighet.

– Är det ens möjligt, undrar Rey.

– Jag ställer aldrig den frågan förrän efter jag har gjort det, svarar Han Solo.

Reys fråga handlar om ifall de kan starta på det sättet inne i en hangar. Men den borde kanske handla om möjligheten att ett rymdskepp alls kan nå ljushastigheten.

Foto:  LMK
Foto: LMK 

Enligt relativitetsteorin krävs det en oändlig mängd energi för att accelerera något med massa – som ett rymdskepp, en människa eller bara en atom – upp till ljushastigheten. Och relativitetsteorin borde gälla även i en galax långt, långt borta.

Men Han Solo menar att de ska ut i vad de kallar hyperrymden, metoden rymdskeppen i Star Wars använder för att snabbt kunna ta sig mellan stjärnor och solsystem i galaxen. Hyperrymden är förmodligen en högre dimension som ligger utanför vårt universum.

– Hyperrymden är så naturligt för dem att de aldrig pratar om vad det är, säger Joachim Wiegert.

Teknologin för att flyga genom hyperrymden är fjärran för oss, men de teoretiska beräkningarna och ekvationerna för att skapa maskhål i rymden finns.

När Millennium Falcon blir beskjutet av fiendeskepp i den första filmen undrar Luke Skywalker om de inte kan komma undan genom att hoppa ut i hyperrymden. Han Solo svarar att de måste vänta tills navigationsdatorn har räknat ut rätt koordinater.

– Utan exakta beräkningar kan vi flyga rakt igenom en stjärna, eller hamna för nära en supernova. Det skulle bli ett rätt snabbt slut på din resa, säger han.

– Det är kul att de nämner det. Teknologin för att flyga genom hyperrymden är fjärran för oss, men de teoretiska beräkningarna och ekvationerna för att skapa maskhål i rymden finns, säger Joachim Wiegert.

Men vissa scener i Star Wars-filmerna är helt orealistiska för en fysiker. I början av episod tre, ”Mörkrets hämnd”, blir ett stort rymdskepp beskjutet så att raketerna slås ut och skeppet börjar falla ner mot planeten under.

I en sådan situation skulle allt och alla ombord falla tillsammans med skeppet och börjar sväva omkring i tyngdlöshet. Det enda andra alternativet är att skeppet har en konstgjord gravitation inbyggd så att allt fungerar som vanligt.

Men i stället börjar allt på skeppet falla framåt med en våldsam kraft.

– Hur tänkte de där? Det räcker med grundläggande kunskaper i fysik för att förstå att det är fel. Det blir väldigt konstigt, och det påverkar handlingen eftersom de springer längs ett hisschakt, säger Joachim Wiegert.

En annan overklig scen finns i episod fem, ”Rymdimperiet slår tillbaka”, när Millennium Falcon skakar av sig sina förföljare genom att styra in i ett asteroidbälte där det är nästan omöjligt att navigera mellan alla stenbumlingar.

– Ett asteroidbälte är väldigt tunt. Om asteroiderna låg så tätt som i filmen skulle de antingen sprida ut sig mer i rymden eller falla ihop och bilda en planet, säger Joachim Wiegert.

När rymdsonder från jorden flyger genom asteroidbältet mellan Mars och Jupiter är det mycket ovanligt att de ens ser en asteroid, eftersom de ligger så glest.

– De gånger en sond har kommit nära en asteroid har man planerat för det i förväg och lagt banan så, säger Joachim Wiegert.

En galax består av hundra miljarder stjärnor, och kan innehålla nästan vilken typ av planeter som helst. Att det finns ökenplaneter, som Reys hemplanet Jakku, är självklart. Vår egen grannplanet Mars är en ökenplanet. Även isplaneter borde kunna finnas eftersom vi har flera ismånar i vårt solsystem.

Joachim Wiegert är mer tveksam till skogsplaneter eller skogsmånar.

– Jag kan inte se hur det skulle kunna vara samma subtropiska klimat över en hel planet. Och en planet helt täckt av träsk – hur kan det gå ihop?

Filmskaparna har varit noga med många av de tekniska detaljerna. Den mest sympatiska stjärnan i ”The force awakens”, den lilla roboten BB-8, finns och fungerar på riktigt.

Foto: Supplied by LMK
Foto: LMK 

Men hur lasersvärden är konstruerade är svårare att förstå. I de tidigare filmerna har de goda svärd med gröna eller blå ljusstrålar medan de ondas lasersvärd är röda.

– Tanken är att det sitter en liten kristall i handtaget som skapar strålen, och att de onda använder konstgjorda kristaller som ger rött ljus. Det är en kul idé, säger Joachim Wiegert.

Det är också oklart vad som bestämmer hur långt svärdet blir. Kanske går ljuset i en mycket smal båge.

Svärden innehåller så mycket energi att själva luften börjar lysa och kan skära genom det hårdaste stål. Ändå blir handtaget inte det minsta hett eftersom ägaren kan hålla i det helt oskyddat.

– Svärden måste på något sätt stänga av sig själva när man tappar dem i golvet. Allt annat vore livsfarligt ombord på ett rymdskepp, säger Joachim Wiegert.

Men Star Wars är ändå först och främst en saga. Grundtanken i den nya filmen är att Luke Skywalker, den siste jediriddaren, har försvunnit och måste återfinnas.

– Utan jedin kan det inte råda balans i kraften, är en av filmens första repliker.

Kraften håller ihop världen i Star Wars universum, och den som kan hantera den kan förflytta saker med tanken, se in i framtiden och påverka vad andra tänker.

– Kraften är något jag bara accepterar i filmerna. Det snackas lite flummigt om energier, men det är magi, säger Joachim Wiegert.

Han tycker om att kraften både har en mörk och en ljus sida.

– Den mörka sidan kommer inifrån dig själv och den ljusa kommer utifrån. Man måste stänga av sina egna begär för att nå den ljusa sidan. När man bara tänker på sig själv blir man egoistisk, som de onda Sithfurstarna. När man känner av omgivningen blir man altruistisk, som jediriddarna.

Fakta. Star Wars

Star Wars är en rymdsaga skapad av George Lucas.

Filmer:

Star Wars: Nytt hopp episod IV (1977)

Rymdimperiet slår tillbaka, episod V (1980)

Jedins återkomst, episod VI (1983)

Det mörka hotet, episod I (1999)

Klonerna anfaller, episod II (2002)

Mörkrets hämnd, episod III (2005)

The force awakens, episod VII (2015)

Episod VIII (2017)

Episod IX (2019)

Läs mer. Star Wars
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.