Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Kraftig ökning av extremväder

Irma beskrivs som en av de kraftfullaste orkaner som världen hittills skådat.
Irma beskrivs som en av de kraftfullaste orkaner som världen hittills skådat. Foto: Wilfredo Lee/AP

Sedan år 2000 har antalet väderkatastrofer ökat med 46 procent, och motsvarande 920.000 människor har förlorat möjligheten att arbeta på grund av stigande temperaturer. En ny rapport visar hur klimatförändringarna drabbar den globala folkhälsan.

Världens ökande medeltemperatur har redan nu effekt på vår hälsa och arbetsproduktivitet, risken för värmeböljor, luftföroreningar och spridning av infektionssjukdomar.

– Klimatförändringarna påverkar människors hälsa på nästan alla sätt man kan tänka sig, säger Nick Watts på Institute for Global Health vid University College i London.

Han är huvudförfattare till rapporten The Lancet Countdown, om hälsa och klimatförändringar, som publicerades i tidskriften The Lancet på tisdagen. Som läkare menar han att sjukvården måste slå larm om hur förödande konsekvenserna av våra utsläpp av växthusgaser är för människor i hela världen.

– Det är en global process som skadar allt som våra samhällen är beroende av för att skydda vår hälsa. Klimatförändringarna undergräver ren luft, säkert dricksvatten, tillgång till näringsrik mat och möjligheten att få tak över huvudet, säger Nick Watts.

Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan 24 universitet, forskningsinstitut och internationella organisationer, däribland världsbanken, världshälsoorganisationen WHO och världsmeteorologiska organisationen WMO. Den publiceras för första gången, men kommer att följas av nya rapporter inför klimatförhandlingarna varje år till och med år 2030.

Extrema väderhändelser orsakade av klimatförändringarna ledde under förra året till ekonomiska förluster på 129 miljarder dollar, enligt rapporten. Sedan millennieskiftet har värmeböljor drabbat 125 miljoner människor över 65, som är extra sårbara. Under samma period ökade antalet väderrelaterade katastrofer med 46 procent, och de stigande temperaturerna ledde till minskad produktivitet och arbetsförmåga för manuellt arbete.

– Globalt föll arbetskapaciteten med 5,3 procent enligt vår uppskattning. Det är en enorm minskning. Det motsvarar ett bortfall på 920.000 människor med hårt fysiskt arbete, säger Nick Watts.

Värmeböljor, svåra oväder och översvämningar påverkar både människors mentala och fysiska hälsa, med högre risk för depression, posttraumatisk stress och schizofreni, och spridning av vattenburna infektioner som kolera. Även livsmedelsförsörjningen hotas. Antalet undernärda barn under fem år kan öka med nio miljoner i Afrika söder om Sahara fram till mitten av seklet till följd av klimatförändringarna.

– När barn yngre än fem är undernärda under längre perioder blir hälsoeffekterna bestående, och något de får lida av hela livet, säger Nick Watts.

Samtidigt har alldeles för lite gjorts för att bromsa klimatförändringarna under de senaste 25 åren, skriver rapportförfattarna.

– Men vi ser glimtar av hopp. Många länder avvecklar sitt beroende av kol, och inom transportsektorn börjar elektriska fordon slå igenom mycket snabbare än väntat, säger Nick Watts.

Men det krävs mycket större minskningar av utsläppen.

– Om vi inte gör mer än nu kan en miljard människor behöva fly undan stigande havsnivåer före seklets slut, och inte bara i fattiga länder, utan från lågt liggande städer som New York och London, säger Nick Watts.

De tekniska lösningarna finns redan, menar han.

– Det är inte längre en teknisk fråga. Det är inte ens en ekonomisk fråga, eftersom många av lösningarna är mycket kostnadseffektiva. Hur vi hejdar klimatförändringarna är helt och hållet en politisk fråga. Vi vill visa på de stora hälsovinsterna som följer med minskade utsläpp, så att vi kan övertyga regeringar om att detta ligger i deras eget intresse, säger Nick Watts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.