Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Lär dig tänka som Einstein

Douglas Hofstadter under en intervju om Einsteins tänkande.
Douglas Hofstadter under en intervju om Einsteins tänkande. Other: Augustin Erba

Vägen till skarpare resonemang är inte så rak som man kan tro. Snillet Douglas Hofstadter serverar de omvägar du behöver ta för att tänka bättre. Tänka innan du talar är bara en av dem. 

Under det grå håret, bakom det pojkaktiga leendet hos den snart 73-årige mannen i tjock vintertröja och kängor, döljer sig en av planetens skarpaste hjärnor. Douglas Hofstadter skrev den epokgörande, Pulitzerbelönade och otippade bestsellern ”Gödel, Escher, Bach” när han var 33 år och här i Sverige har han nyss hållit ett föredrag om Einsteins tänkande. Han är son till en Nobelpristagare i fysik och växte upp på universitetsområdet i Stanford i USA. Den som tvivlar på hans mentala kapacitet blir snabbt övertygad när han under intervjun blir tillfrågad om sin svenska och med knappt märkbar brytning och felfri grammatik svarar – på svenska.

– Jag var i Sverige i fyra månader på 1960-talet, förklarar han som om det vore en fullt rimlig förklaring till hans närmast flytande förmåga på detta för honom främmande språk. 

Han hade tänkt bli matematiker och fysiker men övergick till språk och det mänskliga tänkandet.

Den första frågan till någon som är så bra på att tänka är given: 

Vad är tänkande?

Omedelbart försvinner hans blick inåt, ögonrörelser startar, och hans pupill rör sig snabbt – några millimeter åt höger, några millimeter åt vänster, några millimeter åt höger. Så har han tänkt klart. 

– Att ta in information, sortera den med hjälp av att jämföra med tidigare information, prioritera den, återigen jämföra, och sedan välja väg framåt, menar Hofstadter. 

Hofstadter nämner fem saker som Einstein gjorde och som ligger inom räckhåll även för oss dödliga.

Han har analyserat såväl sitt eget tänkande som Einsteins och exklusivt för DN:s läsare serverar han de sätt som han själv har använt för att utveckla sitt tänkande. Han rekommenderar fem böcker som han själv tycker utvecklade hans tänkande och hans syn på världen. 

Strax detta, men först Einstein. Vad var det som gjorde hans tänkande unikt?

Hofstadter nämner fem saker som Einstein gjorde och som ligger inom räckhåll även för oss dödliga. 

Jo, det är Albert Einsteins hjärna, som sparades efter obduktionen. Men varför fungerade den så exceptionellt bra?
Jo, det är Albert Einsteins hjärna, som sparades efter obduktionen. Men varför fungerade den så exceptionellt bra? Foto: IBL/Alamy

1. Sök likheter eller, med ett finare ord, analogier. Många gör detta omedvetet – den som ska börja använda sin nya telefon använder kunskapen om sin gamla telefon för att hantera den nya. Den som har ett problem kan leta efter liknande problem inom andra områden, kanske kan den lösningen tillämpas. Ännu hellre – hitta analogier som ligger långt bort. En av Einsteins stora upptäckter, att ljus också är partiklar, kom sig av att han jämförde likheterna i två problem från helt olika områden inom fysiken. 

2. Tron på universums inneboende skönhet. Översatt till vår vardag skulle denna tankeregel snarast vara: Krångla inte till det i onödan. Einstein sökte alltid vackra, enkla lösningar på komplicerade frågor. I en nyligen utkommen bok, Einsteins största misstag, berättas historien om hur Einstein hittade en enkel och vacker formel för ett mycket avancerat problem, men på grund av omgivningens syn på universum trodde att han hade fel. Han gjorde misstaget att inte tro på sin ursprungliga rena formel, smutsade ned den med en konstant (alltså en siffra som skulle förklara skillnaden mellan omvärldens syn på universum och hans beräkning). Långt senare skulle det visa sig att konstanten var felaktig. Einstein kallade det för sitt största misstag. Han hade inte gjort som tidigare, hållit fast vid sin tro på universums skönhet. Vilket leder oss till punkt tre. 

Läs mer: Misstaget som förstörde Albert Einsteins liv

3. Våga tänka ut idéer och hålla fast vid dem, även om de möter stort motstånd från omgivningen. När Einstein la fram sin teori att ljuset består av partiklar betraktades den som så absurd att det dröjde 18 år tills fysikerna hade accepterat idén. Under hela denna tid höll Einstein fast vid sin idé. Det dröjde evigheter innan han ens kunde lämna sitt jobb som tjänsteman på ett patentverk i Schweiz och få arbete på ett universitet. 

4. Betrakta från olika perspektiv. Under sin livstid bevisade Einstein på flera olika sätt sin legendariska ekvation, E=mc², trots att ett bevis räckte. Att cirkla runt problemet och betrakta det från olika håll öppnar nya möjligheter. I vår vardag kanske den lösningen skulle kunna formuleras som att våga byta perspektiv. Hur skulle någon annan lösa mitt problem? Vad skulle jag säga till en vän om hon kom till mig med det problem som jag själv har just nu?

5. Tänk innan du talar. Detta är inte bara för att slippa säga dumheter. Tankeprocessen har en bearbetningsfas, men ju snabbare man öppnar munnen, desto kortare tanketid. Att leva i osäkerheten som tystnaden innan talet innebär kan öppna sinnet. 

Så långt Einstein. Hur blev Douglas Hofstadter själv så bra på att tänka? Svaret ligger i att han vågade följa sin nyfikenhet och böckernas värld. Han besökte bokhandlar och beskriver att den upplevelsen öppnade nya tankevägar, bara att botanisera bland böcker var sinnesutvidgande. 

– Det var en fantastiskt viktig tid i mitt liv när jag vandrade runt i universitetets bokhandel. Jag kunde vara där timme ut och timme in. 

Douglas Hofstadter i Stockholm som 16-åring tillsammans med sin far Robert, mor Nancy och syster Laura, 11. Fadern hade då belönats med Nobels fysikpris. Douglas Hofstadter blev känd för en bredare allmänhet när han skrev bestsellern ”Gödel, Escher, Bach”.
Douglas Hofstadter i Stockholm som 16-åring tillsammans med sin far Robert, mor Nancy och syster Laura, 11. Fadern hade då belönats med Nobels fysikpris. Douglas Hofstadter blev känd för en bredare allmänhet när han skrev bestsellern ”Gödel, Escher, Bach”. Foto: IBL

Här är de fem böcker som Douglas Hofstadter valt ut till DN:s läsare. 

1. ”Räddaren i nöden” av J. D. Salinger. Den här boken fick Hofstadter att se världen ur en annan människas perspektiv.

2. ”Eugen Onegin” av Aleksandr Pusjkin. En rysk roman på vers som fick honom att upptäcka skönheten i ordens rytm och att besöka en främmande kultur.

3. ”Gödel’s proof” av Ernest Nagel och James Newman. Hofstadter säger att den öppnade ett nytt universum för honom. Att matematik kunde användas för att analysera matematik. Det är precis som att meningar i vårt språk kan vara självrefererande. Språket kan prata om sig självt. Så här till exempel: 

”Denna mening innehåller åtta 'n', ett kommatecken och tio ord”. 

Vi kan naturligtvis diskutera om 'n' kan räknas som ett ord, och om man inte tycker det så skulle det bli nio ord, men eftersom det finns ett 'n' i nio, så skulle det bli nio 'n'. Ooops, då dyker ett nytt 'n' upp i nio och vi har plötsligt tio 'n'. Men skriver vi tio försvinner "nio" och därmed ett 'n'. Meningen får liv, visst känns det så? Det finns ett engelskt ord som Douglas Hofstadter absolut inte använder, men som passar bra till upplevelsen av detta: Mindfuck

4. ”Waves” av Frank S Crawford jr. En lärobok i fysik som Hofstadter tyckte var lättbegriplig och fick honom att förstå fysik. Den goda nyheten för DN:s läsare är att den finns för gratis nedladdning, den kanske mindre bra nyheten är att den är Hofstadter-lätt – det vill säga den kräver närmast en examen i fysik från Stanford för att ta sig igenom. 

5. ”Fads and fallacies in the name of science” av Martin Gardner. Det här är en bok som maler sönder religion och vidskepligheter med logiska argument. Efter att ha läst den säger Hofstadter att han lämnade alla religiösa och pseudovetenskapliga tankar bakom sig. Och på sätt och vis är det Hofstadters intresse för att blottlägga missbruket av vetenskap som har lett honom tillbaka till Sverige. 

Det är inte bra att ha en president som tror att vägen till framgång är konfrontation, inte gemenskap.

De här fem böckerna läste Hofstadter när han var ung, och på frågan vilken bok som senast fick honom att se världen på ett nytt sätt har han ett snabbt svar och i svaret döljer sig en av anledningarna till hans Sverigebesök. Han har läst Christer Sturmarks bok – ”Upplysning i det 21:a århundradet” – och blivit så förtjust i den kritiska synen på vidskepelse och religion att han på eget bevåg börjat skriva på en amerikansk bearbetning som är beräknad att komma ut nästa år. Han säger också att den känns väldigt angelägen för den amerikanska publiken, för Hofstadter är oroad inför framtiden. Och det han oroar sig för allra mest är att den bristande förmågan att tänka kan leda till kärnvapenkrig.

– Det är inte bra att ha en president som tror att vägen till framgång är konfrontation, inte gemenskap. 

Douglas Hofstadter

Blev känd för en bredare allmänhet när han skrev ”Gödel, Escher, Bach” som handlar om matematik och programmering och mönster. Den blev en bestseller och kom ut i svensk översättning 1985.

Upphovsman till Hofstadters lag om komplex problemlösning: ”Det tar alltid längre tid än man tror, även om man räknar med Hofstadters lag.”

Undervisar på Indiana University där han också leder forskning om medvetande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.