Ända sedan jag började tippa Nobelpristagare i DN 2014 har jag, varje år, gissat på ett kemipris eller medicinpris till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna. Det gjorde även min vikarie Per Snaprud förra året. När Doudna och Charpentier tillsammans omvandlade en bakteries försvarssystem Crispr/Cas9 till en gensax som kan klippa upp, byta ut eller stänga av bitar av arvsmassan revolutionerade de ett helt forskningsfält. 

Crispr är troligen decenniets viktigaste uppfinning, och har gjort det möjligt att skräddarsy organismer och få fram botemedel för svåra sjukdomar. Samtidigt medför ett så lättanvänt och kraftfullt verktyg också svåra etiska dilemman och kontroversiella resultat, som när den kinesiske forskaren He Jiankui avslöjade att han ändrat arvsanlagen på tvåäggstvillingarna Lulu och Nana innan de föddes förra året.

Nu borde det i alla fall äntligen vara dags för ett Nobelpris till Charpentier och Doudna. Nobelkommittén kan tidigare ha avvaktat en bitter patentstrid om rätten till upptäckten, men den är avgjord sedan länge. Att Emmanuelle Charpentier var anställd vid Umeå universitet när upptäckten gjordes är förstås extra roligt.

Feng Zhang, som var först att visa att gensaxen går att använda i flercelliga organismer, har ibland nämnts i spekulationerna, men jag har svårt att tro att han får en del av priset. Nobelprisen delas i tre lika delar om alla pristagarna har samarbetat eller jobbat helt självständigt, men ingetdera är fallet här. Det andra alternativet – att ge Zhang halva summan och Doudna och Charpentier en fjärdedel var – vore djupt orättvist, anser jag. Värt att nämna är ändå att Feng Zhang också har samarbetat med Karl Deisseroth om optogenetik, en av Amina Manzoors kandidater till medicinpriset. Så möjligheten finns att han kan ha varit inblandad i två av årets tre naturvetenskapliga Nobelpris.

Kemipriset skulle annars kunna gå till astrokemisten Ewine van Dishoeck, som för närvarande leder i en omröstning bland kemister. Hon har visat hur molekyler i tunna gaser och mikroskopiska dammpartiklar kan fogas samman till stjärnor och planeter.

En annan favoritgissning i repris är John Goodenough, för utvecklingen av litiumjonbatteriet i våra mobiler, datorer och elbilar. I somras fyllde han 97 år. Han skulle bli den äldste Nobelpristagaren någonsin – ett år äldre än fysikpristagare Arthur Ashkin var förra året. 

När: Onsdag 9 oktober, tidigast klockan 11.45, på Kungliga vetenskapsakademien.

Läs mer: 

Amina Manzoor: Deras forskning har hjälpt många tusen patienter

Maria Gunther: Hopflätade partiklar eller kosmiska neutriner