Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Maria Gunther: Demensens gåta närmare en lösning

Hittills har vi vetat mycket lite om vad som gör att miljontals människor drabbas av demens. Kanske har forskarna från Umeå tagit oss ett steg närmare att förstå en av orsakerna till folksjukdomen.

År 2050 kommer 135,5 miljoner människor i världen att lida av demens, enligt världshälsoorganisationen WHO:s uppskattning. Det är nästan tre gånger så många som i dag.

Demens drabbar framför allt äldre, men det är en sjukdom och inte en del av ett naturligt åldrande.

Drygt hälften av alla demenssjuka finns i världens låg- och medelinkomstländer, och det är också där som WHO räknar med att den största ökningen av antalet sjuka kommer att ske.

Ännu finns det ingen bot för demens, och inte heller något effektivt sätt att bromsa förloppet. Det vi kan göra är att vårda de sjuka och se till att de kan få en så bra tillvaro som möjligt. Men slutet är ofrånkomligt. En person som får diagnosen Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste formen, har i genomsnitt sju år kvar att leva.

”Sjukdomen får dig att glida bort en liten bit i taget, och låter dig se på när det händer”, skrev den amerikanske författaren Terry Pratchett, som dog av en ovanlig form av alzheimer i våras.

Risken att drabbas av demens själv är något större om en nära släkting har blivit sjuk. Annars vet vi inte mycket om hur vi kan förebygga sjukdomen. Rökning, högt blodtryck, fetma, diabetes och ett stillasittande liv som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar verkar också öka risken för demens. Men ingen vet orsaken till att de sjukas hjärnceller dör.

De nya resultaten från Umeå om ett samband mellan trafikavgaser och demens kan vara ett steg närmare en del av gåtans lösning.

Forskarna mätte halterna av kvävedioxid i luften eftersom det är enklast, men den verkliga boven är förmodligen ytterst små partiklar som vi andas in och som tar sig förbi näsans barriärer, rakt in i hjärnan.

Kanske orsakar partiklarna inflammationer i hjärnan, kanske leder de till att blodgenomströmningen minskar, eller kanske ger de högt blodtryck som i sin tur leder till demens.

Umeåforskarna är tydliga med att de inte har bevisat att luftföreningarna orsakar demens. Sambandet är tydligt, även när de tar hänsyn till andra kända riskfaktorer. Men det räcker inte som bevis. Det kan finnas fler bovar, som trafikbuller, som ligger bakom.

Studien från Umeå visar att mer forskning behövs, både om orsakerna till demenssjukdomar och om vad luftföroreningar gör med våra kroppar och hjärnor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.