Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Maria Gunther: Den optimala tiden för världen att agera är nu

I dag träffas 125 av världens stats- och regeringschefer i New York för att diskutera klimathotet. Det är det första toppmötet om klimatet sedan misslyckandet i Köpenhamn 2009, och målet är att få alla världens länder att inse både nödvändigheten och vinsterna med att skära ned utsläppen av växthusgaser.

Den optimala tiden att agera är nu.

Det sade Mexikos förre president Felipe Calderón när han besökte Stockholm i juni, och han syftade på hur vi måste bryta vårt beroende av kol och fossila bränslen.

I söndags visade 600 000 männis­kor i klimatmarscher runt om i världen att de verkligen vill agera nu. Bara i New York samlades 310 000 i den största klimat­demonstrationen någonsin.

Låt oss hoppas att de av världens ledare som FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon bjudit in till samma stad för att diskutera klimathotet i dag är lika villiga att agera. Målet med mötet är att få i gång det politiska arbetet inför det internationella klimatavtal som ska undertecknas i Paris i slutet av nästa år.

Det är bråttom. Förra året släppte världens länder ut 36 miljarder ton koldioxid – 2,3 procent mer än 2012. I de tre länder som släpper ut mest: Kina, USA och Indien, ökade utsläppen ännu mer.

Den mexikanske ex-presidenten Felipe Calderón var i Sverige som ordförande i kommissionen Global commission on the economy and climate. Kommissionen leder projektet The new climate economy, om hur klimatåtgärder kan kombineras med ekonomisk tillväxt.

Projektet kom till på initiativ av bland andra Sveriges miljöminister Lena Ek, och slutrapporten, ”Better growth, better climate: the New Climate Economy report”, presenterades förra veckan. Varför klimatåtgärder är bra för företag och ekonomisk tillväxt är också ett av fyra huvudteman vid dagens toppmöte i New York, där både Lena Ek och Felipe Calderón och även Fredrik Reinfeldt deltar.

Kostnaden för passivitet är större än kostnaden för att vidta åtgärder, enligt Felipe Calderón. Rapporten kommer till samma slutsats. Om vi fortsätter som nu kommer klimatförändringarna att leda till många människors död, förstörd infrastruktur och krossade försörjningsmöjligheter. Det kommer att bli brist på rent vatten och svårare att garantera säker livsmedelsförsörjning. Tillsammans med en snabbt växande världs­befolkning och en skenande efterfrågan på energi kan kostnaderna för ett förändrat klimat bli hur stora som helst.

De ekonomiska fördelarna med klimatåtgärder och minskat beroende av kol är därför mycket större än riskerna med att ingenting göra.

Klimat, hälsa och sysselsättning är ett annat av toppmötets fyra teman. Även i det arbetet har Lena Ek haft en ledande roll med initiativet ”Climate and clean air coalition” tillsammans med Hillary Clinton. Koalitionen arbetar för att snabbt få ned utsläpp av kortlivade klimatgaser som metan och sot och småpartiklar.

Det skulle leda till många vinster för mänskligheten. Eldning med kol och fossila bränslen hotar inte bara människors liv, hälsa och försörjningsmöjligheter indirekt via miljökatastrofer som översvämningar och svår torka.

Luftföroreningar inomhus från fotogenlampor och uppvärmning och matlagning över öppen eld eller på enkla spisar dödar även direkt: 3,55 miljoner människor dog av dem år 2010 enligt beräkningar från världshälsoorganisationen WHO. Bara högt blodtryck och rökning dödar fler. Luftföroreningar utomhus, från bilar och tyngre fordon, industrier och annat, är nästan lika farliga. De dödade 3,22 miljoner människor samma år.

Många fler blir sjuka av för­oreningarna. Beräkningar från forskningsinstitutet IIASA utanför Wien visar att bara i Indien skulle kostnaden för att få ned utsläppen vara mycket mindre än de ekonomiska vinster landet skulle göra när människor blir friskare och lever längre och därför kan arbeta mer.

Ett tredje tema på toppmötet är vetenskapen om klimatförändringarna. För att världens ledare ska kunna fatta rätt beslut i en värld där utsläpp av växthusgaser, avskogning och andra mänskliga aktiviteter förändrar klimatet snabbar än någonsin tidigare i mänsklighetens historia måste de veta vad forskningen säger. Vad som krävs för att begränsa uppvärmningen till två grader, och hur bråttom det är, och dessutom vad vi behöver göra för att anpassa oss och våra samhällen till stigande havsnivåer, minskad matproduktion och tillgång till rent vatten och liknande som redan sker.

Toppmötets fjärde tema – Röster från klimatförändringarnas frontlinjer – handlar om dem som drabbas värst: de fattigaste, mest marginaliserade och redan mest utsatta, både i världens rika och fattiga länder.

Klimatet är därför även en fråga om rättvisa och jämställdhet. På plats i New York för att diskutera detta finns bland andra Sylvia Atugonza Kapello, som arbetat i åtta år med urbefolkningar i Karamoja i Uganda – ett område som drabbats mycket hårt av förändrat klimat. Även Alina Saba från Limbu­folket i Nepal, och Christina Ora är där. Christina Ora var bara 17 år när hon talade som representant för världens unga på klimatmötet i Köpenhamn 2009.

Låt oss hoppas på att dagens toppmöte blir mer lyckosamt än fiaskot i Köpenhamn, för klimatet, rättvisan, ekonomin och våra liv. Som Ban Ki-moon sade vid protestmarschen i New York i söndags:

– Det finns ingen plan B eftersom vi inte har en planet B.

Fakta: Fyra teman för toppmötet

1 Vetenskapen om klimatförändringarna.

Om vad vetenskapen säger om klimatförändringarna och möjligheten att begränsa uppvärmningen till två grader.

2 Varför klimatåtgärder är bra för företag och tillväxten.

De ekonomiska fördelarna med klimatåtgärder och minskat beroende av kol är mycket större än riskerna med att fortsätta som nu, eftersom klimatförändringarna kommer att leda till förlust av liv, infrastruktur och försörjningsmöjligheter och ökad brist på vatten och mat, enligt flera nya rapporter.

3 Klimat, hälsa och sysselsättning.

Klimatförändringarna hotar människors liv, hälsa och försörjning. Minskade utsläpp och luftföroreningar kommer att ge omedelbara vinster även för mänsklighetens välbefinnande.

4 Röster från klimatförändringarnas frontlinjer.

Klimatförändringarna drabbar de redan fattigaste och mest utsatta allra värst: barn, ungdomar, kvinnor, ursprungsbefolkningar och invånarna i små önationer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.