Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Maria Gunther: Ett klimatavtal som kan nå målet

Klimatavtalet garanterar inte att vi kan begränsa uppvärmningen till en och en halv grad. Men det erbjuder möjligheten att göra det. Och det är nu arbetet börjar.

Vår generation är den första som ser effekterna av klimatförändringarna, och den sista som kan göra något åt dem, sa USA:s president Barack Obama när klimatmötet i Paris inleddes för två veckor sedan.

Och förhandlarna kan ha lyckats med det. Nu har vi för första gången ett avtal för hela världen som faktiskt ser ut att kunna begränsa klimatförändringarna till hanterbara nivåer.

Avtalet kommer inte att lösa allt. Men förhandlarna har tagit fram ett ramverk som ger oss en chans.

Det nya ambitiösare målet: att hålla uppvärmningen i slutet av seklet under två grader och sikta på en och en halv grad, är ett stort steg. Sedan Köpenhamnsmötet för sex år sedan har forskarna lyckats få politikerna att förstå att även en temperaturökning på två grader riskerar att få förödande konsekvenser för världens mest utsatta människor och sårbara samhällen.

Om vi kommer att lyckas att hålla oss under två grader återstår att se, när avtalet omsätts i praktiken. Men att länderna ska redovisa hur långt de kommit och revidera sina klimatmål vart femte år är lovande.

De mål som 185 länder lämnade före klimatmötet räcker inte för att begränsa uppvärmningen till två grader. Men under varje femårsperiod mellan avstämningarna får länderna inte minska sina ambitioner enligt avtalet, bara hålla kvar dem på samma nivå eller öka dem. Det är också positivt.

I tidigare versioner av avtalstexten som har presenterats i veckan förekom luddiga formuleringar, som försvunnit i slutversionen. En var växthusneutralitet, som skulle uppnås under andra hälften av seklet. Vad det betydde var svårt att avgöra. Begrepp finns inte i klimatpanelen IPCC:s vetenskapliga rapport om klimatet från förra året, och har inget att göra med den enorma forskningsinsats under många år som låg bakom den.

Om ordet växthusneutralitet hade kommit med i det slutliga avtalet är sannolikheten stor att mycket tid och kraft hade gått åt till att diskutera vad det innebär. I stället står det nu att länderna ska nå en balans mellan utsläppen vi människor orsakar och upptaget av koldioxid i så kallade kolsänkor under andra halvan av seklet.

Det är inte en lika elegant formulering men det är vetenskapligt tydligt vad som menas.

Otydligare är vad ”andra hälften av seklet” betyder. Men ju förr det sker, desto bättre för klimatet. Och desto större är chansen att hålla målet om en uppvärmning på en och en halv grad.

Ett problem är att avtalet inte talar om när utsläppen ska börja minska, bara att det ska ske så snart som möjligt. Men för världens klimat är det en avgrundsdjup skillnad på om det sker år 2030 eller år 2075. Och våra utsläpp av koldioxid måste ner till noll om vi ska kunna begränsa uppvärmningen till någon nivå över huvud taget.

 

Det är bara att gratulera oss själva, våra barn och barnbarn, att oron kom på skam, och att världens länder kommit fram till ett bra avtal. Ett avtal som visserligen bara är ett golv att bygga vidare på, men ett vällagt golv som har möjlighet att hålla.

 

Ända in i det sista har oron funnits att mötet skulle sluta utan ett avtal som i Köpenhamn 2009. Då är risken stor att stora delar av klimatarbetet hade avstannat, precis som då. Och de hade vi inte haft råd med nu. 2015 kommer med största sannolikhet att bli det varmaste året sedan vi började mäta temperaturer, efter den varmaste femårsperioden. Detta ser också ut att bli året då vi passerar gränsen för en grads uppvärmning jämfört med temperaturen innan industrialiseringen började.

Det har aldrig varit så bråttom att vända utvecklingen och bryta vårt beroende av fossila bränslen.

Det är bara att gratulera oss själva, våra barn och barnbarn, att oron kom på skam, och att världens länder kommit fram till ett bra avtal. Ett avtal som visserligen bara är ett golv att bygga vidare på, men ett vällagt golv som har möjlighet att hålla.

Att uppvärmningen vid slutet av seklet ska hållas till en och en halv grad kan låta omöjligt om den redan i år passerar en grad. Men vi får se på den långsiktiga trenden. Världens medeltemperatur kommer att gå upp och ned, och ökningen kan bli större än två grader något år, och lägre ett annat.

Men när vi slutar släppa ut koldioxid, och dessutom använder tekniker för att ta bort koldioxid ur atmosfären – som att lagra koldioxid under jord och låter regnskogen få stå kvar – är målet, en och en halv grad vid seklets slut, inte omöjligt att nå.

Teknikerna kan vara osäkra. Men använder vi dem, och har ambitionen och målet klart, har vi förutsättningen att få ett mycket bättre klimat än om vi låter bli.

Världens klimat är stort och komplext. Plötsligt kan det dyka upp nya effekter och överraskningar. Stora mängder metan kan frigöras ur haven så att uppvärmningen skenar. Glaciärer kan passera en kritisk punkt och plötsligt börja smälta mycket snabbare, helt okontrollerat. Eller också kan något positivt hända, som bromsar utvecklingen.

Nu har vi ett avtal. Men det är bara början på arbetet för att hejda klimatförändringarna. Som Winston Churchill sa efter slaget vid el-Alamein i november 1942:

Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början.

Mer om avtalet

• Det här måste världen göra
Stora utmaningar väntar världens länder när målen ska nås.

• Fyra klimatexperter om fem viktiga frågor
Att världens första globala klimatavtal har antagits är en stor framgång, enligt fyra experter. Att länderna har enats om 1,5-gradersmålet är överraskande och positivt. Däremot återstår mycket arbete för att målet ska kunna nås

• Barack Obama hyllar avtalet
Världens makthavare jublar över klimatavtalet. Under en presskonferens i Vita Huset sent på lördagskvällen svensk tid konstaterade USA:s president Barack Obama att klimatavtalet var en kraftfull överenskommelse.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.