Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/maria-gunther-mot-en-allt-morkrodare-varld/

Vetenskap

Maria Gunther: Mot en allt mörkrödare värld

30 grader i Sibirien.
30 grader i Sibirien. Foto: Olga Burtseva

Värmen i Sibirien slår alla rekord, och 2020 kan bli jordens varmaste år sedan vi började mäta temperatur. Och precis som vid pandemier drabbas de redan utsatta värst.

Det är helt ofattbara temperaturer som rapporteras från Sibirien, med 38 grader i staden Verchojansk norr om polcirkeln. Världskartan med avvikelserna från medeltemperaturerna i maj, med den stora mörkröda fläcken över nordöstra Ryssland, är skrämmande, inte minst när man tänker på samhällen byggda på permafrost, skogsbränderna som rasar och utsläpp av infryst metan som kommer att öka på jordens uppvärmning ännu mer.

Lika skrämmande är animationen från forskningsinstitutet Berkeley Earth som visar uppvärmningen av världens länder, som färger, de senaste 120 åren.  

https://twitter.com/BerkeleyEarth/status/1274984123497578496

Varje år är det kallare i några länder och varmare i andra, men följer man hela förloppet blir det tydligt att färre och färre platser är blå, det vill säga kallare än sin genomsnittstemperatur under 1900-talet, och allt fler blir mörkare och mörkare röda. När animationen slutar på år 2019 är bara några delstater i norra USA ljust blå. Resten av världen är röd. Allra mörkast är Australien och Sydostasien, delar av Sydamerika och Afrika och östra Medelhavsområdet. Ryssland, med Sibirien, är bara någon nyans ljusare.

Det är tydligt att vi går mot en allt mörkrödare värld.

2019 var det varmaste året som uppmätts i Europa, och det näst varmaste i världen. Bara 2016 var varmare, och då drev väderfenomenet El Nino upp temperaturen. Elva av de tolv varmaste uppmätta åren har inträffat sedan millennieskiftet, och de åtta varmaste åren har vi haft det senaste decenniet. I april kom en rapport från den amerikanska vädermyndigheten NOAA om att det redan då var 75 procents sannolikhet att 2020 blir varmare än 2016 – alltså det varmaste året någonsin sedan temperaturmätningarna började på 1800-talet. Värmeböljan i Sibirien ser ut att hjälpa till ordentligt i den utvecklingen.  

Samhällen norr om polcirkeln i nordöstra Ryssland ligger långt från oss, och temperaturen där kan verka helt ointressant för oss. Men, som IPCC:s ordförande Hoesung Lee sa när klimatpanelen presenterade sin nya specialrapport om läget för hav, is, snö och permafrost i september: vi är alla beroende även av avlägsna miljöer, direkt eller indirekt, för väder och klimat, för mat och vatten och mycket annat.

Och något vi borde ha lärt oss våren 2020 är att världen hänger ihop. Det som sker på en djurmarknad i Wuhan kan få allvarliga och även dödliga konsekvenser för hela världen. Det är lätt – och rätt – att fördöma handeln med levande exotiska djur som orsakade pandemin som vi nu måste hantera. Men då måste vi samtidigt komma ihåg att våra val och sättet vi själva lever på på samma sätt leder till utsläpp av växthusgaser, som hamnar i atmosfären eller tas upp av havet och förändrar klimatet och värmer upp jorden.

Varken i pandemier eller under klimatförändringar kan vi nöja oss med att bara se till våra egna intressen. Ingen är säker förrän alla är säkra, som WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus ständigt upprepar. De som kräver att Sverige måste se till att hamna långt fram i kön när det kommer ett vaccin mot covid-19 tänker inte på att pandemin kommer att fortsätta att spridas och härja och döda tills hela världen får tillgång till vaccinet, även människor i världens fattiga länder.  

Och så länge våra utsläpp av växthusgaser fortsätter kommer människor i hela världen att drabbas av konsekvenserna, med torka, värmeböljor, översvämningar, smältande permafrost, svåra oväder, försurade hav och brist på mat och rent vatten. 

Som i alla pandemier och klimatkatastrofer kommer ingen undan. Alla drabbas. Men inte lika mycket. Områden som det sårbara Arktis är extra utsatt för ett rubbat klimat. Och bland människorna är det nu, liksom under hela vår historia, de svaga, sjuka, sköra, fattiga och förtryckta, de som redan är mest utsatta, som råkar allra mest illa ut när pandemin slår till eller klimatet förändras.

Vi väntar alla på vaccinet mot covid-19, men mot klimatförändringarna finns inget annat vaccin än att drastiskt skära ner våra utsläpp till noll. Vi väntar alla på att livet ska återgå till det normala, efter pandemin. Men vi får inte glömma att det normala nu ser så här illa ut. Ihållande extrema värmeböljor norr om polcirkeln i Sibirien och smältande permafrost får inte bli ett nytt normalt vi vänjer oss vid och accepterar, och glömmer bort.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt