Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-12 14:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/maria-gunther-sa-bedomer-du-vetenskap/

VETENSKAP

Maria Gunther: Så bedömer du vetenskap

Foto: Illustration: Maria Westholm.

Sällan har media svämmat över av så mycket vetenskap som nu. Men hur ska man veta vilka resultat man kan lita på? DN:s vetenskapsredaktör Maria Gunther reder ut.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Att skilja ut pålitliga forskningsresultat i floden av nya rön kräver både erfarenhet och kunskap. Därför har medicinreporter Amina Manzoor och jag skrivit en policy för vetenskapsjournalistik i DN: en grundkurs i att bedöma vetenskap för att undvika de vanligaste fallgroparna. Här är några av punkterna på checklistan:

Är studien publicerad i en vetenskaplig tidskrift? Då har den genomgått peer review, och är alltså granskad och godkänd av andra forskare. Det är inget vattentätt filter, långt därifrån, men det är ett bra minimikrav att ha.

Läs mer: En kris är ingen ursäkt för sänkta krav på forskning

Var är studien publicerad? Är det i en tidskrift med högt anseende, som Science, New England Journal of Medicine eller Physical review letters, eller i en så kallad rovtidskrift, predatory journal, som publicerar vad som helst mot betalning? Även ansedda tidskrifter gör misstag, men kvaliteten där är ändå mycket högre.

En forskare med professorstitel från ett etablerat universitet kan man väl alltid lita på? Nej. Vare sig en professorstitel eller prestigefyllda universitet är en garant för att forskningen håller.

Är studien gjord på djur eller människor? Möss är inte människor. Var försiktig med långtgående slutsatser utifrån en studie gjord på djur.

Är resultatet verkligen ett orsakssamband? Antalet drunkningsolyckor stiger när glassförsäljningen ökar. Det betyder inte att glass orsakar drunkning. Men när det är varmt äter folk mer glass, och badar mer. Och badar folk mer kommer även olyckorna att bli fler.

Hur står sig resultatet mot annan forskning? En enda studie med ett spektakulärt resultat kullkastar sällan ett helt forskningsfält.

Är forskaren verkligen expert på detta? Många forskare tycker om att uttala sig långt utanför sina expertområden.

Är det en enskild patientberättelse? En person som säger sig ha blivit botad av en kontroversiell behandling räcker inte för att dra några generella slutsatser.

Läs mer: DN:s policy för rättelser, undersökningar och vetenskapsjournalistik

Läs mer: En kris är ingen ursäkt för sänkta krav på forskning

Läs mer: Karin Bojs: Så skiljer du på falska och riktiga experter

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt