Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Viktigt att avslöja de osynliga strukturerna, både i naturen och i samhället

Män, män, män. Även i år är alla pristagare män. På bilden Richard Henderson, Nobelpristagare i kemi, Joachim Frank, Nobelpristagare i kemi, Jacques Dubochet, Nobelpristagare i kemi, Kip Thorne, Nobelpristagare i fysik, Barry Barish, Nobelpristagare i fysik.
Män, män, män. Även i år är alla pristagare män. På bilden Richard Henderson, Nobelpristagare i kemi, Joachim Frank, Nobelpristagare i kemi, Jacques Dubochet, Nobelpristagare i kemi, Kip Thorne, Nobelpristagare i fysik, Barry Barish, Nobelpristagare i fysik. Other: Pontus Lundahl/TT

Nobelprisen handlar om att avslöja det som vi inte kan se, samtidigt som Svenska Akademien kämpar med sina egna avslöjanden och läckor.

Det är lätt att bli euforisk över årets Nobelpris i fysik. Rainer Weiss, Kip Thorne och Barry Barish skapade detektorn Ligo, det känsligaste instrument som människan någonsin har konstruerat. Ligo har öppnat ett nytt fönster ut i universum, där vi kan höra det som inte går att se: svallvågorna från kollisioner mellan svarta hål och tunga neutronstjärnor. 

Kemipriset handlar också om att avslöja det osynliga. Kryoelektronmikroskopin, som Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson utvecklade, öppnade istället cellen, så att vi i detalj kan se alla hemligheter som döljer sig där, ända ner på atomnivå.

Och medicinpristagarna Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young har även de grävt i det fördolda, när de visade hur kroppens inre klocka fungerar – mekanismer som alla visste fanns men ingen förstod.  

Men efter den där veckan i oktober när årets pristagare presenterades har diskussionerna handlat om en helt annan typ av avslöjanden. 

Läs mer: Nobelprisets kriser och kontroverser

Först fick Nobelkommittéerna kritik för att alla pristagarna är män, och nästan alla amerikaner. I år är det bara två av kemisterna och litteraturpristagaren Kazuo Ishiguro som inte är födda eller verksamma i USA. 

Men flera av pristagarna kommer från familjer som fick fly Europa på 1930-talet för att undkomma nazisterna. Och USA har länge satsat stort på grundforskning. Sådant betalar sig, i Nobelpris.

Värre är att prisen de senaste två åren har gått till 22 män och en organisation. Inte en enda kvinna har blivit belönad, i något ämne.

Så vitt jag vet har könsfördelningen bara varit helt jämn en gång: år 1938. Då fick två personer Nobelpriset - Enrico Fermi i fysik och Pearl Buck i litteratur, en man och en kvinna. Men det berodde på att Richard Kuhn, kemi, och Corneille Heymans, medicin, fick sina pris först året därpå.

Nobelkommittéerna har lovat att arbeta för att förändra situationen. Och sedan kom #metoo, med svallvågor in i självaste Svenska Akademien. Förutom alla sexuella trakasserier och övergrepp som avslöjats visar uppropen smärtsamt tydligt de strukturer som gör att nästan bara män når de toppositioner som leder till Nobelpris.

Förra året spekulerades om Macchiariniskandalen skulle skada Nobelprisets höga anseende. I år har det handlat om konsekvenserna av den så kallade Kulturprofilens nära band till Svenska Akademien.

Jag tror att Nobelpriset klarar sig även denna gång. Men det är viktigt att avslöja dolda och osynliga strukturer, oavsett om de finns ute i universum, inne i våra celler eller i vårt samhälle. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.