Massdöd av bin och andra pollinerande djur är ett hot mot jordbruksproduktion värd 500 miljarder dollar om året, visar en global studie, som pekar ut några lösningar: Öka artrikedomen på åkrarna, utnyttja traditionell odlingskunskap och minska användningen av växtgifter.
Nästan 90 procent av alla vilda blommande växter är i någon mån beroende av insekter och andra djur som hjälper till med pollineringen.
Andelen av världens produktion av frukt, grönsaker, frön, nötter och andra växter som är beroende av olika slags pollinatörer har samtidigt trefaldigats på 50 år.
De pollinerande insekterna är framför allt 20.000 arter av bin men även en rad arter av exempelvis fjärilar, malar och getingar. Fåglar, fladdermöss och andra djur hjälper också till.
– Utan pollinatörer skulle många av oss inte längre kunna njuta av kaffe, choklad, äpplen och många andra livsmedel som är en del av våra dagliga liv.
Det sade på fredagen Simon Potts, professor i ekotjänster vid universitetet i brittiska Reading, i samband med den första globala rapporten om vad massdöd av bin och andra pollinerande arter betyder för världens matproduktion.
De pollinerande arterna har nämligen minskat i omfattande skala i framför allt USA och nordvästra Europa men även på andra håll, konstaterar FN-organet IPBES i sin tvååriga studie. IPBES ses som biodiversitetens motsvarighet till FN:s klimatpanel.
Enligt rapporten är mellan fem och åtta procent av produktionsvolymen i det globala jordbruket direkt beroende av pollinering, vilket motsvarar ett värde på uppemot 500 miljarder dollar.
Den mest omskriva delen av problemet på senare år är massdöden av bin. För tio år sedan började biodlare i USA märka att ovanligt många bin dog i deras kupor över vintern, och samhällena återhämtade sig inte till påföljande sommar.
En mängd teorier har lanserats om orsakerna. 2010 kom en stor amerikansk studie som gav vid handen att bina angripits av virus och svamp.
Två år senare fann studier från Storbritannien och Frankrike att bekämpningsmedel, även i låga doser, kan slå ut humle- och bisamhällen. Bland annat drabbas insekternas orienteringsförmåga.
I dag utgår forskarna från att bidöden beror på en kombination av orsaker: Sjukdomar, vissa bekämpningsmedel och förändrade livsmiljöer. I USA har bidöden avtagit sedan ett par år tillbaka. I vissa delar av Europa förefaller dock uppemot 40 procent av biarterna vara hotade.
IPBES-rapporten drar inte slutsatsen att minskningen av de livgivande pollinatörerna innebär ett fullskaligt hot mot världens matproduktion, men den slår fast att vi måste skydda dem för att garantera livsmedelsförsörjningen i framtiden.
För att komma till rätta med problemet föreslår organisationens experter bland annat följande:
• Upprätthåll eller skapa en mångfald av pollinerande arter i både jordbruks- och stadsmiljöer.
• Stöd samordning mellan vetenskapliga och traditionella odlingsmetoder och ta till vara ursprungliga kunskaper. Utbyt kunskap mellan jordbrukare, forskare och näringsliv.
• Minska användningen av bekämpningsmedel och hitta alternativa former för sjukdomskontroll.
• Reglera transport och handel med bin och andra pollinatörer hårdare.