Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Massgrav visar forntida tortyr

Skallfraktur hos ett barn, mellan tre och fem år gammalt, i massgraven i Schöneck-Kilianstädten i Tyskland.
Skallfraktur hos ett barn, mellan tre och fem år gammalt, i massgraven i Schöneck-Kilianstädten i Tyskland. Foto: Christian Meyer

En 7.000 år gammal grav med minst 26 skelett som bär spår av tortyr vittnar om en våldsam stenålder.

– Det är en hel bosättning som har utplånats, säger antropo­logen Christian Meyer.

13 vuxna och 13 barn dödade och nedslängda i ett dike omkring år 5.000 före Kristus visar att mänsklighetens historia var blodig och brutal redan på stenåldern.

– Det här är ett av de tidigaste bevisen för massvåld som har hittats, säger Christian Meyer vid Institutet för antropologi vid universitetet i Mainz i Tyskland.

Skeletten i massgraven har krossade smalben och skallar, och pilspetsar av ben tyder på att några av dem också har skjutits med pil.

Bilden: Skallskador på ett kranium från ett barn i åttaårsåldern. Foto: Christian Meyer.

Det yngsta barnet var under sex månader gammalt och de äldsta vuxna var i fyrtioårsåldern. Men det finns inga skelett av unga kvinnor.

– Det finns många barn i graven och därför borde där också ha funnits fler kvinnor. Förmodligen har kvinnorna rövats bort. Överfall där alla i ett samhälle dödas utom flickor och unga kvinnor som man tar med sig är ett mönster som upprepas i konflikter över hela världen, inte bara i förhistorisk tid, säger Christian Meyer.

Den makabra massgraven upptäcktes 2006 vid ett vägbygge i Schön­eck-Kilianstädten nära Frankfurt i Tyskland. Resultaten av Christian Meyer och hans medarbetares undersökning av den publiceras i veckans nummer av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Liknande gravar från samma tid har tidigare hittats i Talheim i Tyskland och Asparn/Schletz i Österrike.

– När vi nu har hittat spår av en tredje massaker kan vi börja tala om ett mönster, säger Christian Meyer.

Ett smalben från en vuxen som pusslats ihop. Foto: Christian Meyer.

Men att skeletten har krossade smalben är unikt för graven i Schön­eck-Kilianstädten. Enligt Christian Meyer finns inga tecken på att skadorna skulle ha kommit från vilda djur. I stället verkar alla i graven, både vuxna och barn, ha varit utsatta för samma systematiska våld, även om forskarna inte kan avgöra om benen krossades före eller efter döden.

– Men jag tycker det är mest troligt att anfallarna slog sönder benen på offren medan de fortfarande levde, som en sorts tortyr, säger Christian Meyer.

Christian Mühlenbock, tillförordnad museichef på Medelhavs­museet i Stockholm, tycker att studien är en obehaglig läsning.

– Den ger en skrämmande insyn i hur brutal människan kan vara. Massakern är inte slumpmässig utan visar på en hög grad av organisation. Den är genomtänkt, planerad och genomförd, säger han.

Massakern ägde rum i en tid av ­torrare klimat och ändrade ekologiska förutsättningar i Mellan­europa och kanske även ökande sociala skillnader.

– Synen på stenåldern som en tid när fredliga bönder slog ned sina bopålar och brukade jorden får sig en törn. Det här var långt ifrån fredligt, säger Christian Mühlenbock.

Fakta. Massgraven i Schön­eck-Kilianstädten

Graven härstammar från slutet av den så kallade bandkeramiska kulturen, Mellaneuropas äldsta jordbrukskultur.

I graven fanns 13 barn och 13 vuxna.

Barn: Ett barn yngre än 6 ­månader, ett barn i åldern 6 månader–2 år, två barn i åldern 2–3 år, fyra barn i  åldern 3–5 år, tre barn i åldern 5–7 år, ett barn i åldern 7–9 år och en person i åldern 16–21 år.

Vuxna: Sex män och en av obestämt kön i åldern 20–30 år, tre män i åldern 25–40 år, två kvinnor över 40 år och en obestämd individ.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.