Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Matematikern insjuknade i paranoid schizofreni – nu får han ännu ett pris

Foto: AP

John Nashs teorier gav honom Nobelpriset och används av ekonomer, biologer och i elektronikindustrin. Som trettioåring insjuknade han i paranoid schizofreni och var borta från forskningen i decennier, vilket skildras i filmen ”A beautiful mind”. Nu får han världens finaste matematikpris: det norska Abelpriset.

”Den här mannen är ett geni.” Det var allt som stod i rekommendationsbrevet som Richard Duffin, professor vid Carnegie Institute of Technology i Pittsburgh i USA, år 1947 skrev åt den 19-årige matematikstudenten John Forbes Nash Jr.

Tolv år senare satt George Mackey, professor i matematik vid Harvarduniversitetet, mitt emot John Nash i besöksrummet på McLeans psykiatriska sjukhus, och kunde till slut inte hålla sig längre.

– Hur kunde du, frågade han. Hur kunde du, en matematiker, en person som ägnar dig helt åt förnuft och logiska bevis … hur kunde du tro att utomjordingar skickar dig meddelanden? Hur kunde du tro att du hade blivit rekryterad av varelser från yttre rymden för att rädda världen? Hur kunde du …?

– Därför att idéerna om övernaturliga varelser kom till mig på samma sätt som mina matematiska idéer. Så jag tog dem på allvar, svarade John Nash lugnt.

Händelsen finns återberättad i  biografin ”A beautiful mind” av journalisten Sylvia Nasar. Boken låg till grund för den Oscarsbelönade filmen med samma namn, där Russell Crowe spelar John Nash.

Både boken och filmen slutar med att John Nash kommer till Stockholm och tar emot ekonomipriset till Alfred Nobels minne i december 1994.

– I filmen är ju Nobelprisceremonin helt felaktig. Det verkar som om jag får något slags fredspris, och så håller jag ett tal. Fredspriset delas ju inte ut i Stockholm, och inga Nobelpristagare håller tal när de tar emot sina priser, säger John Nash.

Några medlemmar av Nobelkommittén hade varit starkt emot att utse honom till pristagare. Det avslöjade DN:s Johan Schück i en artikel på själva Nobeldagen 1994. Sedan John Nash insjuknade i paranoid schizofreni i slutet av 1950-talet hade han inte publicerat några vetenskapliga artiklar eller haft någon forskartjänst, och ledamöterna var oroliga för att ekonomiprisets anseende var i fara.

Tjugo år senare är det uppenbart att de hade fel. John Nash är förmodligen den mest kände ekonomipristagaren någonsin, både på grund av sin livshistoria och av den framgångsrika filmen. För John Nash själv var Nobelpriset helt avgörande.

– Jag var i en exceptionell sits som pristagare. Jag var arbetslös, och hade ett hårt liv på många sätt. Priset förändrade min sociala situation totalt, och jag fick en deltidstjänst på Princeton, säger han.

Nu återvänder John Nash snart till Skandinavien. Den 19 maj tar han emot Abelpriset, matematikens Nobelpris, vid en ceremoni i Oslo.

Han får priset för sitt bidrag till teorierna om så kallade partiella differentialekvationer, som är grundläggande för att beskriva olika fysikaliska fenomen, som hur vädret blir i morgon eller hur värme sprider sig i en metallbit.

Det är bara ett av många områden inom matematiken där John Nash gjorde banbrytande genombrott innan han ens hade fyllt 30.

– Han har verkligen ”a beautiful mind”, ett vackert intellekt. Det är mycket få förunnat att komma på en briljant idé inom ett område under en hel livstid. John Nash kom med många briljanta idéer i många olika fält, säger Tommy Andersson, matematiker och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i  Lund.

John Nash själv kan inte svara på varför han var så framgångsrik.

– Varför komponerar en kompositör bättre musik än en annan? Det finns svar, men bara gudarna känner till dem, säger han.

I en scen i filmen sitter den unge John Nash på puben med några andra matematikstudenter. När en lång och snygg blondin kommer in har de alla bara ögon för henne, tills John Nash plötsligt inser att det leder till att de blockerar varandra. Om de allihop struntar i blondinen och i stället väljer varsin av hennes väninnor skulle de lyckas mycket bättre.

Situationen är tänkt att illustrera hur John Nash får den avgörande idén till sin doktorsavhandling som sedan också gav honom Nobel­priset. Men det är ett illa valt exempel, menar Tommy Andersson.

– Jag vet inte hur många fester jag har varit på där någon ska berätta för mig att de vet vad Nashjämvikt är utifrån den scenen. Men det där är faktiskt ingen Nashjämvikt, säger han.

Nashjämvikt är ett centralt begrepp inom spelteorin, alltså den matematiska teori som beskriver hur olika aktörer agerar när deras val påverkar varandra. Flera andra matematiker hade ägnat sig åt spelteori före John Nash, men han lyfte teorin till en helt ny nivå.

– Han var direkt avgörande. Han var först med att formalisera den och dela upp den i olika typer av spelteori, säger Tommy Andersson.

John Nashs doktorsavhandling från 1950 handlar om så kallad icke-kooperativ spelteori, där det inte finns några bindande avtal mellan spelarna. Vilken strategi en spelare väljer beror på vilka beslut de andra tar, och en Nashjämvikt är en situation där ingen av deltagarna har något att vinna på att byta strategi. Ett exempel är fångarnas dilemma (se grafik) som beskriver om två personer, misstänkta för samma brott, väljer att ange varandra eller inte.

En Nashjämvikt i verkliga livet är prissättningen på bensin, där bensinmackarna för det mesta tjänar på att hitta en jämn prisnivå och inte kriga med varandra. Men situationen på puben i filmen är ingen Nashjämvikt eftersom någon av studenterna plötsligt kan välja att byta strategi och försöka ragga upp blondinen.

Spelteorin används numera av ekonomer och andra samhällsvetare för att till exempel beskriva förhandlingar och militära strategier. Evolutionsbiologer använder teorierna för att analysera samspel mellan olika individer eller förklara varför det finns ungefär lika många hannar som honor i de flesta populationer. Spelteori kan också användas inom elektronikindustrin för att till exempel fördela batteritiden i en mobiltelefon mellan olika applikationer så att alla får lagom mycket ström.

John Nash är nu 86 år och fortsätter att utveckla sina matematiska teorier. Men han undervisar inte längre, annat än på enstaka gästföreläsningar i kurser i spelteori. Han tror att det finns ett samband mellan hans sjukdom och hans genialitet.

– Vi förstår inte psykisk hälsa lika bra som andra delar av medicinen. Men det kan vara så att mäktiga och enastående hjärnor lättare drabbas av det vi kallar psykisk sjukdom, säger han.

Fakta. John Forbes Nash Jr

Amerikansk matematiker, född 13 juni 1928.

Professor vid Princeton-universitetet.

Skrev 1950 en banbrytande doktorsavhandling om spelteori.

Insjuknade i paranoid schizofreni i slutet av 1950-talet.

År 1978 fick han John von Neumanns teoripris tillsammans med Carlton Lemke.

Fick 1994 Sveriges riksbanks pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne tillsammans med John Harsanyi och Reinhard Selten.

Fick 2015 Abelpriset tillsammans med Louis Nirenberg.

Niels Henrik Abel och Abelpriset

Niels Henrik Abel, 1802–29, var en norsk framstående matematiker.

Abelpriset instiftades den 1 januari 2002.

Pristagarna utses av Abelkommittén, utsedd av Det Norske Videnskaps-Akademi.

Priset delas ut av kung Harald i Oslo den 19 maj.

Prissumman är 6 miljoner norska kronor.

Paranoid schizofreni

Schizofreni är egentligen flera olika sjukdomar som grupperas tillsammans.

Symtom kan vara hallucinationer, hörbara röster som kommenterar vad den sjuke gör, paranoida och bisarra vanföreställningar, oförmåga att avfärda osannolika förklaringar, nedsatt kapacitet till ordnat tänkande, oordnat och osammanhängande tal, avtrubbat känsloliv och nedsatt kognitiv förmåga, till exempel att planera och fatta ändamålsenliga beslut utifrån planeringen.

Paranoid schizofreni innebär ofta bättre prognos för sjukdomsförloppet jämfört med andra typer av schizofreni och svarar lite bättre på läkemedelsbehandling.

Ärftligheten är stor. John Nashs son har också paranoid schizofreni, och även hans far var drabbad.

Källa: Nils Lindefors, Karolinska institutet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.