Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 04:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/matematikpriset-till-en-av-varldens-framsta-problemlosare/

Vetenskap

Matematikpriset till en av världens främsta problemlösare

Professor emeritus Enrico Bombieri
Professor emeritus Enrico Bombieri Foto: Cliff More/Institute for Advanced Study

Matematikpristagaren Enrico Bombieri löser matematikproblem på samma sätt som han letar svampar i skogen – och publicerade sin första vetenskapliga artikel redan som 16-åring.

– Mina kolleger tycker att det är märkligt att jag aldrig har specialiserat mig inom ett område. Men jag kan jobba med ett problem en dag, och något helt annat nästa dag. Det är lite som när jag går i skogen och letar svamp. Jag plockar det jag hittar, säger Enrico Bombieri. 

Det syns även i motiveringen till varför han får årets Crafoordpris i matematik: ”för enastående och inflytelserika bidrag inom alla matematikens huvudområden, framför allt inom talteori, analys och algebraisk geometri”.

Enrico Bombieri är 79 år gammal och har en riktigt lång forskarkarriär bakom sig. Sin första vetenskapliga artikel publicerade han år 1957, som 16-åring.

– När jag var liten var jag intresserad av allt. All vetenskap: astronomi, kemi, matematik, fysik och så vidare. Men matematik blev viktigare och viktigare, säger han.

Hans pappa uppmuntrade sonens intressen, och rådfrågade olika professorer. När Enrico Bombieri var 15 fick han träffa fysikern och Nobelpristagaren Wolfgang Pauli.

– Men inom ett år var det bara matematik som intresserade mig, till 100 procent. Jag ville arbeta för mig själv och lösa problem. Min pappa hade inga invändningar mot det.

Den första artikeln han skrev blev granskad av en matematikprofessor i Milano.

– Han sa: ”Vem har skrivit detta? Jag har aldrig hört talas om honom, men jag vill anställa honom som min assistent.” Så jag fick tala om att jag bara gick på gymnasiet, säger Enrico Bombieri.

Enrico Bombieri studerade först matematik i Milano och sedan i Cambridge, och fick hela tiden stor frihet att ägna sig åt vad han själv ville göra.

– Det blev tydligt att matematik var min verkliga passion, och allt kom så enkelt, säger han.

Enrico Bombieri har alltså rört sig mellan vitt skilda områden inom matematiken, vilket är mycket sällsynt.

– Jag skapar inte nya teorier. Men jag tycker om att se hur teorier fungerar i praktiken, och hur de kan användas för att lösa frågor och förtydliga problem, och att uppfinna nya riktningar, säger han. 

Ett problem han har hjälpt till att lösa kallas Bernsteins problem, och har att göra med hur hinnan som bildas när en ring av ståltråd doppas i såpa kan beskrivas matematiskt. 

Enrico Bombieri är också en av världens ledande experter på den så kallade Riemannhypotesen, som beskriver hur vanliga primtal är, alltså tal som 3, 5, 17 och 23, som bara är jämnt delbara med sig själva och med 1. Ännu har ingen lyckats bevisa om hypotesen är sann eller inte. Det räknas som ett av matematikens allra största problem, som nästan alla matematiker någon gång har försökt sig på.

– Jag var redaktör för Acta Mathematica i sju år, en av världens främsta tidskrifter för matematik. Riemannhypotesen är enkel att förstå men mycket svår att lösa. Vi får ständigt brev från folk som tror att de har kommit fram till ett bevis. Enrico Bombieri kan problemet så bra, och är fantastisk på att hitta felen i lösningarna. Jag brukade skicka breven till honom, och inom några timmar hade han nästan alltid hittat felet, säger Ari Laptev, professor emeritus vid KTH i Stockholm, och professor vid Imperial College i London.

Enrico Bombieri blev mycket förvånad över att få Crafoordpriset.

– Det var verkligen oväntat. En total överraskning. Men jag är mycket glad att det kommer från Sverige. Jag älskar Sverige och har varit där många, många gånger. Det är ett så vackert land, och jag har många vänner och kollegor där, säger han.

År 1974 fick Enrico Bombieri Fieldmedaljen, som räknas som ett av de allra främsta prisen inom matematiken.

– Men sedan dess har han inte fått så många stora pris, och det är verkligen synd. Jag är så glad att han får Crafoordpriset. Han är inte bara en fantastisk matematiker, utan också en väldigt fin människa, säger Ari Laptev.

Läs mer: Astronomipristagaren en fadersfigur för hela solfysiken