Medicinreportern ger svar om socker

Många lider av övervikt och fetma och för första gången är nu fler människor i världen feta än underviktiga. Förut var det fett som ansågs vara problemet men nu diskuteras socker allt mer i samband med fetma och övervikt. Det är egentligen inte så konstigt; socker får mat att smaka bättre, innehåller mycket kalorier men ingen näring. Få påstår att socker är bra för oss, men samtidigt sprids många myter om socker. Här reder vi ut nio påståenden om socker och vad som faktiskt är sant.

Nej, barn blir inte hyperaktiva av socker

Den här myten är väldigt spridd trots att den motbevisats flera gånger. Det finns många föräldrar som vittnat om att deras barn blivit hyperaktiva efter att de ätit socker. Men det saknas vetenskapligt stöd för det påståendet.

Det finns flera metaanalyser där forskare sammanställt resultaten från flera studier som undersökt barns beteende efter att ha ätit socker. Forskarna hittar inget samband mellan hyperaktiva barn och sockerintag. Föräldrarna har inte vetat om barnen fått socker eller sötningsmedel, men när föräldrarna trott att barnen ätit socker har de övertolkat barnens beteenden. Socker (eller sötningsmedel) har inte heller lett till hyperaktivitet hos barn med adhd.

Nej, socker är inte bättre än sötningsmedel

Naturligt är inte bäst. Tvärtemot vad somliga påstår är det inte bättre att dricka en sockersötad läsk i stället för en lightläsk.

Det finns studier som visar att försöksdjur, till exempel möss, äter mer när de även får sötningsmedel. Men då har mössen fått mycket högre doser sötningsmedel än vi människor kan få i oss. Dessutom har de resultaten inte kunnat upprepas i liknande studier på människor.

Det finns också studier där man jämfört hur ett dagligt intag av vatten, mjölk, sockersötad läsk eller lightläsk under sex månader påverkade fettansamling i kroppen och andra hälsofaktorer. Lightläsk var att jämföra med vatten, medan vanlig läsk gjorde att studiedeltagarna lagrade in mer fett på dåliga ställen.

Det finns även studier där människor fått både mat och dryck sötade med socker eller sötningsmedel. Även där var socker förknippat med ökad fettmassa och viktuppgång, men inte sötningsmedel. Det gäller också för barn, de som drack mycket sockersötade drycker gick ner i vikt när de fick drycker sötade med sötningsmedel i stället. Drick alltså inte dina kalorier.

Nej, honung är inte särskilt mycket ”bättre” än socker

Vissa bloggare eller självutnämnda hälsoexperter påstår ibland att honung är ”bättre” (mindre onyttigt) än vanligt socker. Det kan därför stå att deras recept inte innehåller socker, men i stället en stor mängd honung. Men faktum är att honung till största delen består av vanligt socker. Även om honung till skillnad från socker innehåller vitaminer och mineraler är det i stort sett obetydliga mängder. Honung är aningen sötare än socker, så det kanske används mindre av honung än socker. Men honung innehåller också mycket kalorier. Därför ska honung, liksom vanligt socker, användas sparsamt.

Inte heller råsocker, farinsocker eller sirap är ”bättre” än vanligt vitt socker.

Nej, socker göder inte cancer

Alla celler i kroppen behöver glukos, alltså en variant av socker, för att växa. Det gäller även cancerceller. Du kan inte styra vilka celler som får näring från glukosen. Det finns också studier som visar att vissa cancerceller enbart göder på fett, men det betyder inte heller att du ska sluta äta fett. Cancer är komplext, och det finns ingen garanti att den som utesluter socker från kosten också undviker cancer.

Samtidigt finns det en koppling mellan vissa olika cancertyper och fetma. En hälsosam kost minskar risken för vissa typer av cancer, men det handlar inte om enskilda livsmedel. Om man äter mycket socker är det lätt att få i sig för mycket kalorier, vilket kan leda till fetma.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Nej, frukt är inte lika dåligt som socker

Ibland påstås det att frukt är lika dåligt eller till och med sämre än vanligt socker på grund av att frukten innehåller fruktos. Det stämmer inte.

Kroppen behöver inte insulin för att ta upp fruktos, vilket till exempel behövs för glukos. Alltså omsätts fruktsockret annorlunda i kroppen. Studier visar att människor som försöker gå ner i vikt klarar det bättre om de äter frukt. Frukt innehåller förutom fruktos även vitaminer och fibrer, bara det ger en fördel över socker.

Men, precis som med i stort sett allt annat så handlar det om mängden. Den som äter väldigt stora mängder frukt och samtidigt får i sig för mycket kalorier kan gå upp i vikt och öka fettinlagringen i till exempel levern. Äter du normala mängder frukt och inte får i dig för mycket kalorier, verkar det inte som att fruktosen som finns i frukt är dåligt för kroppen.

Det här gäller alltså hela frukter och inte torkad frukt, fruktjuice eller någon slags processad frukt. Studier visar snarare att människor som dricker mycket juice går upp i vikt.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nej, HFCS är inte ett extra farligt socker

Sötningsmedlet high fructose corn syrup (HFCS) kallas även glukossirap, fruktos-glukossirap eller isoglukos. HFCS framställs genom att stärkelse bryts ner till glukos och därefter omvandlas en del av glukosen till fruktos. Det är billigare att framställa än vanligt socker och är dessutom sötare, så det behövs en mindre mängd av det.

HFCS har beskrivits som ”värstingsocker” eller ett extra farligt socker som orsakat fetmaepidemin i USA. Men det skiljer sig inte nämnvärt mot vanligt socker och det finns inga bevis för att det skulle vara farligare än vanligt socker. Eftersom det är billigare än vanligt socker kan det dock leda till att produkter som innehåller HFCS är billigare, vilket kan få oss att äta mer och det i sig är inte bra för hälsan. Men att välja bort HFCS till fördel för vanligt socker ger inga direkta hälsovinster. Det är mycket bättre att minska den totala sockermängden.

Nej, du kan inte vara beroende av socker

Det här är en väldigt laddad fråga. Det finns de som hävdar att människor kan vara beroende av socker på samma sätt som narkotika eller alkohol.

En svensk rapport konstaterade att de medicinska definitionerna av beroende inte uppfylls av socker. Rapporten blev hårt kritiserad eftersom den var beställd av livsmedelsindustrin. Men rapporten har stöd av stora vetenskapliga studier.

Det finns studier som visar att försöksdjur kan utveckla ett slags sockerberoende, men även annat, som fett, ger en liknande reaktion i hjärnan. Däremot kan man inte se liknande problematik hos människor. En stor översiktsstudie drar slutsatsen att sockerberoende inte har något vetenskapligt stöd. Att somliga har svårt att sluta äta mat med mycket socker kanske snarare beror på ett beteende än ett beroende av en substans.

Claude Marcus, professor i barnmedicin vid Karolinska institutet, förklarar att allt vi tycker om påverkar hjärnans belöningssystem. Socker påverkar hjärnan genom vårt normala nervsystem, genom lukt, smak och syn. Men droger, alkohol eller tobak påverkar belöningssystemet direkt, det behöver inte gå omvägen via våra sinnen.

Ja, sockerindustrin har faktiskt manipulerat oss

Socker är dåligt, det innehåller bara kalorier och ingen näring. Men exakt hur dåligt socker är har inte varit helt klarlagt. En anledning till det är att sockerindustrin medvetet grumlat vetenskapen kring hälsoriskerna med socker. På 1960-talet publicerades en stor sammanställning av studier i den högt rankade tidskriften NEJM. I sammanställningen slog forskarna fast att det var det mättade fettet som var boven bakom hjärt-kärlsjukdomar och tonade ned riskerna med socker. Problemet var bara att forskarna fick betalt från sockerindustrin för att komma till den slutsatsen. Därför dröjde det innan hälsoriskerna med socker varit uppenbara.

Men vi kan inte enbart skylla det stora fetmaproblemet i världen på socker, även om sockret är starkt bidragande. Claude Marcus, och många andra forskare, anser att problemet är att vi inte längre äter vid regelbundna tider, vilket minskar hunger- och mättnadskontrollen. Dessutom kan vi när som helst få tag i något som vi tycker om att äta, och de mellanmål vi äter är sällan särskilt nyttiga.

Ja, det finns mycket socker i maten

Det finns inga positiva hälsoeffekter av socker, och många äter för mycket socker. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör mindre än tio procent av energin från maten komma från tillsatt socker, cirka 50-75 gram socker per dag för vuxna. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ännu mindre socker; max fem procent.

Det kanske inte är svårt att förstå att läsk, godis och bullar innehåller mycket socker. Men även frukostflingor, torkad frukt, smaksatt yoghurt och smoothies kan innehålla stora mängder tillsatt socker.

Tillsatt socker i livsmedel kan till exempel listas som sackaros, glukos, fruktos, maltos, dextros, invertsocker, honung, HFCS eller isoglukos. Där är därför viktigt att läsa innehållsförteckningen noga om du vill dra ner på sockret.

Somliga livsmedel innehåller dock lite tillsatt men en stor mängd totalt socker och är fortfarande onyttiga. De är svårare att upptäcka. Till exempel innehåller juice inget tillsatt socker, men är ändå en sockerfälla, menar Claude Marcus. Äppeljuice kan innehålla mer socker än en Coca-cola.

Ja och nej - sockerskatt kan vara en lösning.

Det finns troligtvis ingen enskild åtgärd som kan lösa fetmaproblemet, men många forskare och organisationer förespråkar en sockerskatt på sötade drycker som läsk och juice. Det gör även Claude Marcus.

Eftersom punktskatter på alkohol, tobak och bränsle visat sig ha påverkat konsumtionsmönstret kan en sockerskatt få liknande effekt. Men för att skatten ska få önskad effekt bör den kombineras med tydlig information om varför den införs - för att motverka negativa attityder, anser Claude Marcus. Det har fungerat i Mexiko och i Berkeley i USA.

För att den höjda skatten inte ska resultera i att familjer med lägre inkomst köper mindre nyttiga varor för att ha råd med läsk, föreslår Claude Marcus att de ökade skatteintäkterna används för att sänka momsen på färsk frukt och grönsaker.

Den svenska STOPP-studien har även visat att ta bort sötsaker på dagis, fritids och i skolor kan minska fetma och övervikt, och antyder också att åtgärderna kan förbättra matvanorna hemmavid.