Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Mer antioxidanter i ekologiska jordgubbar

Tusentals ämnen i färgstarka frukter skyddar kroppen. Solvarma, rubinröda jordgubbar är en lyx vi borde unna oss oftare. De kan hämma tillväxten av cancerceller tack vare sina antioxidanter, och precis som blåbär, hallon och björnbär kan de antagligen förlänga och förbättra livet.

Jordgubbar och andra bär, frukter och grönsaker är nämligen sprängfyllda med olika nyttiga ämnen, speciellt om de är färgglada. Förutom de klassiska näringsämnena, som olika kolhydrater, proteiner och fetter, innehåller färgstarka frukter och grönsaker tusentals andra ämnen som till stor del fortfarande är okända. De går under samlingsbeteckningen bioaktiva ämnen och de flesta av dem är antioxidanter. Mycket forskning pågår nu kring deras effekter och deras betydelse för att förebygga till exempel cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Det är sedan tidigare känt att extrakt från jordgubbar har en hämmande effekt på odlade cancerceller. Men nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp dessutom kunnat visa att den effekten varierar beroende på hur jordgubbarna odlas.
Docent Marie Olsson vid institutionen för växtvetenskap ledde ett forskarlag som odlade jordgubbar av fem olika typer på antingen konventionellt eller ekologiskt vis.

Forskarna mätte sedan halten antioxidanter i jordgubbarna och använde extrakt från bären för att hämma tillväxten av odlade tarmcancerceller och bröstcancerceller.
Resultatet var tydligt. De jordgubbar som hade odlats ekologiskt var mycket bättre på att hämma cancercellernas tillväxt än de som hade odlats konventionellt. Dessutom hade de jordgubbar som odlats ekologiskt en högre nivå av anti­oxidanter än de som var konventionellt odlade.
-Varför det är så här kan vi bara spekulera i, säger Marie Olsson.

Forskarna såg också ett samband mellan mängden C-vitamin och bärens cancerhämmande effekt. Jordgubbarna fungerade effektivare som cancerhämmare när mängden C-vitamin var högre. C-vitamin är en känd antioxidant. Men Marie Olsson har tidigare genomfört en studie där den cancerhämmande effekten av bara C-vitamin undersöktes. Den gav inte alls lika goda resultat.
-Det är antagligen en synergi­effekt, C-vitaminet arbetar tillsammans med andra ämnen i jordgubbarna, men vi vet ännu inte vilka, säger hon.

Ett annat cancerhämmande ämne som finns i jordgubbar är ellagsyra. I en amerikansk studie, som genomfördes i början av 90-talet, visade det sig att ellagsyra förebygger tumörer i tjocktarmen och matstrupen. Men i Marie Olssons studie fanns inget tydligt samband mellan mängden ellagsyra och en cancerhämmande effekt.
- Vi såg en indikation på att det skulle kunna finnas ett samband, men när vi undersöker många ämnen på en gång på det här sättet finns det en risk att andra ämnen tar överhanden i mätningarna, säger hon.

Det är inte känt hur vare sig C-vitaminet, ellagsyran eller andra antioxidanter fungerar i kroppen. Men enligt Marie Olsson finns det stora förhoppningar om hälso­effekterna av antioxidanter och andra bioaktiva ämnen.
En mängd undersökningar visar att ett högt intag av frukter och grönsaker leder till ett längre och friskare liv. Många forskare har kopplat detta till den stora mängd antioxidanter som finns i växter. Men ännu finns det inga entydiga bevis på hur effektiva enskilda antioxidanter är.

Antioxidanterna är en stor och varierad grupp med en mängd olika typer av ämnen. I många fall är växternas pigment effektiva antioxidanter. Det gäller till exempel det röda lycopenet i tomater, som har visat sig minska risken för prostatacancer. Eller de röd-blå antocyaninerna som finns i till exempel jordgubbar och körsbär.

På en generell nivå har alla anti­oxidanter ungefär samma funktion. De skyddar kroppen mot fria syreradikaler. Syre är en förutsättning för liv men det är också ett gift för våra celler. När cellerna utvinner energi genom cellandningen utnyttjar de syre tillsammans med kolhydrater, fett eller proteiner och bildar koldioxid och vatten. I en av de många reaktioner som ingår i den här processen får vissa syremolekyler en extra elektron. Eftersom elektroner alltid strävar efter vara i par blir syremolekylen mycket reaktiv. Den kan stjäla en elektron från nästan vilken molekyl som helst, till exempel från dna, fett eller proteiner och det kan orsaka mycket skada i celler. Det är här antioxidanterna kommer in. De har nämligen möjligheten att på olika sätt stabilisera de fria radikalerna.

Produktionen av fria radikaler ökar när kroppen blir stressad, till exempel av inflammationer eller tobaksrök. En ökad mängd fria radikaler är också en komponent i många olika sjukdomar. Men försök med enskilda antioxidanter har sällan gett positiva resultat.
-När människor tagit antioxidanter i tablettform under lång tid har det varit mycket svårt att bevisa att de har någon positiv inverkan, säger Björn Åkesson, professor i biokemisk nutrition vid Lunds universitet.

I stället beror de positiva effekterna av frukter och grönsaker antagligen på kombinationen av olika ämnen. Många studier som har använt hela bär och frukter i stället för enskilda ämnen har visat mycket bättre resultat. Ett exempel är en amerikansk studie som testade minnet och motoriken hos äldre råttor. Det visade sig att råttor som ätit mycket amerikanska blåbär hade lättare för att komma ihåg olika labyrinter och hade bättre motorik än de råttor som inte fick bär. När forskarna sedan undersökte råttornas hjärnor visade det sig att mängden fria radikaler var mycket mindre hos de råttor som åt blåbär.

Dessutom finns det mycket som tyder på att olika bioaktiva ämnen kan fungera på fler sätt än som antioxidanter.
-Forskare pratar alltmer om and­ra positiva effekter också, till exempel påverkan på immunsystemet eller olika enzymer. Det skulle kunna tyda på en rad detaljfunktioner som är svåra att karakterisera. Det är långt kvar innan vi kan peka på en särskild molekyl och säga vilken effekt just den har, säger Björn Åkesson.

Både Björn Åkesson och Marie Olsson är överens om att det bästa sättet att försäkra sig om antioxidanternas nyttiga egenskaper är att äta många olika frukter och grönsaker, och att äta mycket av dem.
- En måltid innehåller hundra, kanske tusen sådana här ämnen och det är svårt att veta exakt vilka som gör vad. Dessutom omvandlas de i kroppen till and­ra ämnen. Men att äta mycket frukt och grönsaker har antagligen en god förebyggande verkan för många olika sjukdomar, säger Björn Åkesson.

Odlingsmetoderna har en stor påverkan på antioxidanterna i jordgubbar och andra frukter visar flera studier.
Mikko Anttonen vid institutet för tillämpad bioteknik i Kuopio har genomfört en studie som jämförde hur olika odlingsmetoder påverkade innehållet av antioxidanter. Bland annat testade han att tillföra olika mängder kvävegödsel. Studien visar att de jordgubbar som fick minst mängd kväve innehöll mycket mer antioxidanter. Ellagsyran ökade med 21 procent och andra typer av antioxidanter ökade med mer än 50 procent. Det är ännu inte fastställt vad sambandet beror på men Mikko Anttonen vågar sig på en gissning.
-Om växten får mycket kväve lägger den mer energi på att växa fort, men om kvävetillgången minskar riktar den mer energi mot skyddande ämnen som antioxidanter, säger han.

Mikko Anttonen undersökte även om färgen på täckmaterialet runt jordgubbarna hade någon påverkan. Han upptäckte att det var stor skillnad på ljusa och mörka täckmaterial. Ljusa material, som reflekterade bort värme men gav växterna mer ljus, ökade mängden antioxidanter med 10 till 20 procent jämfört med mörka täckmaterial.
- Det systemet vore enklast att använda i praktiken, men tyvärr minskade skörden en del när vi använde vitt täckmaterial. Men om det finns ett intresse från konsumenterna efter hälsosammare jordgubbar så kanske de är beredda att betala lite mer, säger han.

Många andra faktorer påverkar också hur mycket antioxidanter som växterna bildar. Högst blir halten när växter utsätts för lagom mycket stress. Stressen kan bestå av till exempel mer ljus, som ökar risken för strålningsskador, eller mindre angrepp av sjukdomar. Växten producerar då mer skyddande ämnen som en förberedelse för kommande stress. Men om stressen blir för stor kan mängden antioxidanter i växten i stället minska.

Både Marie Olsson och Mikko Anttonen är överens om att den största skillnaden i antioxidant­innehåll finns mellan de olika sorterna jordgubbar, till exempel pavana, korona och cavendish. Något som även gäller för många andra bär och frukter.
Men enligt Marie Olsson går det ännu inte att säga om några sorter är bättre än andra. De olika sorterna innehåller helt enkelt mer av vissa antioxidanter och mind­re av andra.
- I framtidesn kanske vissa sorter kan väljas ut och rekommenderas för vissa sjukdomstillstånd, i kombination med speciella odlingsförhållanden, säger hon.

Mängden antioxidanter varierar

Mängden antioxidanter varierar mellan olika frukter och bär. Här är en fem-i-topp lista från det amerikanska jordbruksdepartementet.
1. Blåbär – En amerikansk studie visade att mängden antioxidanter i blodet ökade betydligt bara en timma efter att försökspersoner ätit blåbär.
2. Björnbär – Precis som hallon och jordgubbar innehåller de höga halter av ellagsyra.
3. Tranbär – Bären är rika på bensoe­syra som har en kraftigt antioxidativ effekt. Dessutom har tranbär visat sig minska risken för urinvägsinfektioner.
4. Jordgubbar – De innehåller mer än 380 antioxidativa ämnen, till exempel ellagsyra, antocyanider och stora mängder C-vitamin.
5. Hallon – Förutom en mängd anti­oxidanter innehåller hallon också mycket fibrer. I provrörsstudier har de visat sig hämma tillväxten av flera bakterier, till exempel salmonella.

Källa: MEDLINE

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.