Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 05:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mildvinterns-goda-sida-isen-aterhamtar-sig-i-arktis/

Vetenskap

Kallt vinterväder i Arktis gynnar havsisen

Bild 1 av 2 Ishavet i Arktis, bild från 2016.
Foto: Helena Larsson/TT
Bild 2 av 2 Fartyget Polarstern i Arktis 2019.
Foto: Alfred-Wegener-Institut/Esther Horvath via AP

Medan vi i Sverige upplever en av de mildaste vintrarna i mannaminne är läget ett annat i Arktis. Där ökar utbredningen av is nu mer än de senaste åren – men isytan är fortfarande klart under snittet de senaste 40 åren.

Isen i Arktis varierar år från år, men isytan har i genomsnitt stadigt krympt sedan satellitmätningarna började 1979. Det är en av de mest påtagliga följderna av att jordens medeltemperatur stigit.

Förra sommaren krympte isen till den näst minsta yta som registrerats hittills. Den tangerade då den låga nivån 2007 och 2016. Allra minst isyta uppmättes 2012.

I höstas växte sedan isen extremt trögt i oktober och medelmåttigt i november, men därefter fick tillväxten mer fart. Under december växte den snabbare än de senaste åren och istillväxten har fortsatt i god takt under januari.

Det har inte hört till vanligheterna de senaste åren.

– Ja, den är fortfarande under det normala men den närmar sig normalvärdet, säger Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stockholms universitet.

Isens återhämtning sammanfaller med det extremt milda vinterväder vi upplevt i Europa och delvis i Nordamerika. Och det finns av allt att döma ett samband.

Sedan i december har ett vädermönster låst sig som gynnar en ständig ström av lågtryck från Atlanten mot norra Europa med mild luft i släptåg, samtidigt som den kallaste luften i huvudsak håller sig runt nordpolen. Den får hjälp att hålla sig kvar där av den så kallade polarvirveln, som är ovanligt stark just nu.

Vissa vintrar kan ”bubblan” av kalluft strömma ner över kontinenterna, men så har det inte blivit i år. Temperaturerna i Arktis är lägre än de varit på flera år. Därav isens tillväxt.

Havsisens utbredning kan gynna isbjörnarna - i alla fall på kort sikt.
Havsisens utbredning kan gynna isbjörnarna - i alla fall på kort sikt. Foto: Lars Johansson / Alamy

”Möjligheten för isen att återhämta sig efter de rekordlåga nivåerna i höstas är en av de goda berättelserna under denna annars händelselösa vinter”, skriver Judah Cohen, amerikansk klimatolog med fokus på storskaliga vädermönster i Arktis.

Frågan är vad vinterns relativa kyla i polarområdena betyder på längre sikt. Isen har tagit mycket stryk under de senaste tio, femton åren.

Kan mer havsis nu ge motståndskraft i sommar?

– Det är komplicerat, för det handlar inte bara om luftens temperatur utan även om vattnets. Men det är klart att om man går in i en sommar med extra stor utbredning av is är chansen större att det ska finnas mer kvar i slutet av sommaren, säger Per Holmlund.

Isens tjocklek är minst lika viktig att hålla ögonen på som isens utbredning, framhåller Holmlund. De senaste decennierna har den tjocka, fleråriga isen med god motståndskraft tunnats ut och försvunnit mer och mer.

– Så läget är mycket mer labilt nu än tidigare. Därför är det svårt att sia om vad en större utbredning nu betyder för den kommande sommaren.

– Man behöver ett antal sådana här år efter varandra för att situationen ska kunna återhämta sig.