Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Miljontals år gamla reptiler bekänner färg

Illustration: Stefan Sølberg

För första gången kan vi veta vilken färg många miljoner år gamla djur hade. Skinn från fossil av tre havslevande reptiler avslöjar dessutom hur djuren levde. ”Det är lite 'Jurassic Park' över det hela. Precis som i den filmen tittar vi på djurens egna biomolekyler. När filmen kom ut var det helt omöjligt. Men nu helt plötsligt så gör vi det”, säger Johan Lindgren på geologiska institutionen vid Lunds universitet.

Han leder en internationell forskargrupp som har undersökt skinn från fossil av tre havslevande reptiler: en fisködla, en mosasaurie – en jättelik släkting till varanödlan – och en havslädersköldpadda. De kommer från helt olika tidsepoker. Fisködlan är mellan 190 och 196 miljoner år gammal, mosasaurien är 85 miljoner år och havslädersköldpaddan levde för 55 miljoner år sedan. Men forskarna fann att innehållet i det som finns bevarat av deras skinn är identiskt.

– Det visar sig att det består av en enda sak: det är pigment alltihop, säger Johan Lindgren.

Pigmentet i skinnen heter eumelanin, och hos moderna djur ger det mörka färger, från brunt till svart. Alla tre djuren borde alltså ha varit riktigt mörka när de levde.

Ända sedan 1890-talet har paleontologer hittat fossil omgivna av tunna svarta lager, som visar ett avtryck av hur djuren såg ut när det levde. Men ingen har vetat vad lagren består av. Forskarna har debatterat om det till exempel kan vara rester av de bakterier som bröt ned kadavren.

– Det har inte funnits några som helst molekylära eller kemiska data, utan allt har bara varit spekulationer. Men nu har vi molekylära data. Och det häftiga är att det faktiskt är djurens egna biomolekyler som vi hittar, och att de har överlevt i upp till 196 miljoner år, säger Johan Lindgren.

Av de tre reptilerna är det bara havslädersköldpaddan som har levande släktingar kvar. Dagens havslädersköldpaddor är också svarta, och på många sätt unika bland havslevande reptiler. Dels är de större och växer snabbare än andra sköldpaddor, dels lever de över hela jorden, även i de kalla vattnen i Norra ishavet. Den svarta färgen hjälper dem att överleva så långt norrut. Mitt på dagen simmar de upp och solar sig på vattenytan. Tack vare färgen tar de upp solljuset effektivare och blir varma snabbare.

Enligt Johan Lindgren finns det all anledning att tro att mosasaurierna och fisködlorna använde sitt mörka skinn på samma sätt. De levde också över hela jorden, även nära polerna. Den mörka färgen hade de nytta av på minst tre olika sätt: till att reglera kroppstemperaturen, som skydd mot solens ultravioletta strålar när de solade på havsytan, och som kamouflage.

De flesta djur i havet har en mörk rygg och en ljus undersida, just som kamouflage, eftersom vattnet ser mörkt ut uppifrån och ljust ned- ifrån. Även havslädersköldpaddan och mosasaurien såg troligtvis ut på det sättet. Fisködlan däremot var förmodligen mörk över hela kroppen. Det är ovanligt bland havsdjur, men inte helt unikt. Till exempel har ju även kaskelotvalen en mörk mage. Kaskeloter dyker ned och jagar bytesdjur på flera kilometers djup i havet.

– Det intressanta är att det är precis så man har tolkat livet för fisködlorna: att de gick ned på väldigt stora djup. Och här har vi ytterligare en sak som stämmer väl överens med dagens kaskelot, och som visar att de förmodligen levde på samma sätt, eller i alla fall på liknande sätt, säger Johan Lindgren.

Både mosasaurien och fisködlan gick igenom motsvarande evolution som dagens valar. Från början härstammar de från olika landlevande reptiler som började leva mer och mer i vattnet och till slut blev fisklika, strömlinjeformade och fick en tudelad stjärtfena. Det har forskarna kunnat se från de svarta tunna avtryck som lämnats runt fossil, och som Johan Lindgren och hans kolleger nu har visat är djurens pigment.

– Vi har kommit ett steg närmare biologin hos de här djuren, och kunnat visa, med deras egna pigment, hur de faktiskt fungerade som levande djur, likt de djur som finns omkring oss i dag.
Resultaten publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.