Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Misstaget som förstörde Albert Einsteins liv

Other: IBL

Albert Einstein är världens mest kände forskare, men han gjorde ett gigantiskt misstag som till sist förstörde hans liv. David Bodanis har skrivit en bok om historien bakom den allmänna relativitetsteorin.

I början av 1917, mitt under första världskriget, satt den 37-årige Albert Einstein i Berlin med ett dilemma. Den vackra och enkla ekvationen han hade räknat fram två år tidigare, och som beskrev hela universum, måste innehålla ett katastrofalt fel. Enligt ekvationen skulle himlakropparna vara i ständig rörelse. De borde avlägsna sig från varandra eller dras ihop, och rymden borde hela tiden förändras.

Men astronomerna såg ett statiskt universum, som förmodligen alltid hade sett likadant ut. Ingen början, inget slut, och fyllt av stjärnor som låg stilla där de låg. Einstein insåg att han var tvungen att göra något. Efter mycket vånda la han till en extra term, den kosmologiska konstanten, i ekvationen, så att den stämde med hur universum verkade fungera. 

Lite mer än ett decennium senare stod det klart att astronomerna hade haft fel. Universum är inte bara fyllt av stjärnor, utan av andra galaxer, som alla är på väg bort ifrån oss. Ju längre bort en galax ligger, desto snabbare avlägsnar den sig. Den ursprungliga ekvationen hade varit riktig: allting är i rörelse och den kosmologiska konstanten behövdes inte. 

Senare kallade Einstein lösningen med den kosmologiska konstanten för sitt livs största tabbe. Men det var det inte. Hans största misstag var slutsatsen han drog av tabben: att han borde ha litat mer på sig själv än på vad experiment och observationer sa, och att han aldrig mer skulle frestas att tvivla på sig själv och det han var övertygad om var rätt.

Det misstaget skulle leda till att han, en av de mest briljanta hjärnor som funnits, mot slutet av sitt liv var ensam och isolerad och inte längre tagen på allvar av andra forskare.

– Om du och jag gör misstag så är det ofta småsaker, som att glömma att hämta kaffet på Starbucks, eller missa att köpa hem middag till barnen. När Einstein gör ett misstag så är det något riktigt stort, säger David Bodanis.

David Bodanis har skrivit boken ”Einsteins största misstag. Ett geni med fel och brister”.
David Bodanis har skrivit boken ”Einsteins största misstag. Ett geni med fel och brister”. Foto: Fran Monks

Han är författare till boken ”Einsteins största misstag. Ett geni med fel och brister” som nu kommit ut på svenska. Det är den andra boken han skriver om Albert Einstein. Den första, ”E=mc2 : historien om världens mest kända ekvation”, handlar om den speciella relativitetsteorin som Einstein formulerade 1905. 

– Den speciella relativitetsteorin var imponerande. Men om inte Einstein hade kommit fram till den hade någon annan gjort det, inom något år eller två, säger David Bodanis.

Den allmänna relativitetsteorin från 1915, med ekvationen som beskriver universum, var däremot en så enastående bedrift att Albert Einstein förmodligen är den ende som kunde lyckas med den. 

– Det är en vision av hela universum. Och jag ville så gärna hitta ett sätt att skriva om det. Men då, när jag skrev ”E=mc²”, hade jag ingen aning om hur jag skulle kunna göra det till en bra historia. 

Vi får också se att Einstein är mänsklig, och vad som motiverade honom, hur han fick saker rätt och hur han hanterade motgångar.

Lösningen blev att berätta om teorin som en del av en större berättelse: historien om Einsteins ödesdigra misstag. 

– Detaljerna om hur han kom fram till teorin passar så bra in i den berättelsen. Men vi får också se att han är mänsklig, och vad som motiverade honom, hur han fick saker rätt och hur han hanterade motgångar. Jag har alltid ansett att det är en av de viktigaste utmaningarna för alla som vill bli framgångsrika, säger David Bodanis.

Boken beskriver också hur geniet med det yviga håret och den spjuveraktiga blicken blev världens mest kände forskare, som för de flesta av oss är själva sinnebilden för en vetenskapsman. Det handlade framför allt om timing. 

På våren 1919 gav sig den brittiske astronomen Arthur Stanley Eddington ut på en expedition till ön Príncipe utanför Västafrikas kust. Det skulle bli total solförmörkelse där, och han använde tillfället för att testa en av de mer svårsmälta följderna av den allmänna relativitetsteorin: att själva ljuset påverkas av gravitationen, och böjs av när det passerar en tung himlakropp som solen. Han kom hem igen och kunde visa att det stämmer, och triumfen för Einstein och hans teori var ett faktum.

Foto: IBL

– Själva teorin var svår, och de flesta kände inte ens till den. Men 1919, när första världskriget var över, var tanken att en tysk forskare och en engelsk forskare kunde arbeta tillsammans och hitta en sanning i himlen, efter alla dessa strider och alla dessa döda, en så underbar tanke som skänkte nytt hopp åt människor, säger David Bodanis.

Men efter framgångarna kom nederlagen. Till skillnad från nästan alla andra framstående fysiker vägrade Albert Einstein att tro på kvantmekaniken. Och den här gången höll han fast vid sin uppfattning, trots att alla experiment och observationer visade att han hade fel. 

– Einstein var övertygad om att det fanns en exakt och perfekt sanning som väntade där ute. Det var det som fick honom att arbeta så hårt, och nå fram till sina teorier. Men när kvantmekaniken visade att materiens minsta beståndsdelar inte alls följer exakta regler fick samma övertygelse honom att avfärda den, säger David Bodanis.

  • Läs mer:

Einsteins lyckolapp såldes för 13 miljoner

Einstein fick rätt om stjärnors banor

Många citat är fejk – bevingade ord med lånta fjädrar

Einsteins största misstag

Boken ”Einsteins största misstag. Ett geni med fel och brister” ges ut av bokförlaget Volante.

Författaren David Bodanis har skrivit flera populärvetenskapliga böcker, bland annat ”E=mc2 : historien om världens mest kända ekvation”.

Den kosmologiska konstanten

Enligt Einsteins fältekvation, grunden för den allmänna relativitetsteorin, är alla himlakroppar i ständig rörelse. Einstein la till den kosmologiska konstanten för att ekvationen skulle visa att universum är statiskt. Senare kallade han den kosmologiska konstanten för ”sitt livs största tabbe”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.