Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-19 13:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mogelbakterie-ger-hopp-om-ny-antibiotika/

Vetenskap

Mögelbakterie ger hopp om ny antibiotika

Foto: Magnus Hallgren

Mögelbakterier från gamla jordlager på Irland har väckt hopp om nya, effektiva former av antibiotika.

De tidigare okända mikroberna har visat sig kunna eliminera fyra farliga, resistenta bakterier.

Rätta artikel

Intressant nog har jorden på fyndplatsen, Boho Highlands i Nordirland, länge haft rykte om sig att ha helande krafter.

Människorna i trakten brukade tidigare vira in lite jord i en bit bomullstyg för att lindra tandvärk och olika infektioner.

Under den keltiska eran för 1.500 år sedan höll druider – den tidens religiösa ledare – till på platsen.

Forskarna bakom upptäckten är verksamma vid Swansea University Medical School. De redovisar sina rön i tidskriften Frontiers in MIcrobiology.

En av forskarna, Gerry Quinn, har tidigare bott i området och kände till att jorden hade rykte om sig att ha medicinska egenskaper.

Analyserna avslöjade att jorden innehåller en stam av bakterier tillhörande släktet Streptomyces som är effektiva mot fyra av de sex värsta antibiotikaresistenta patogenerna.

Tester visar att de kan stoppa tillväxten av bland andra vankomycinresistenta enterokocker och meticillinresistenta stafylokocker.

Streptomyces kallas ofta mögelbakterier eftersom de har likheter med mögelsvampar. Den nya varianten har fått namnet Streptomyces sp. myrophorea vilket hänsyftar på dess speciella doft som påminner om doften av olja från vintergröna.

Antibiotikaresistenta bakterier anses utgöra ett av de största hoten mot folkhälsan i de flesta länder. Beräkningar antyder att miljontals människor riskerar att dö varje år i världen runt år 2050 som en följd av att de inte längre kan behandlas med antibiotika.

Exakt hur den nyupptäckta mikroben bär sig åt för att eliminera de farliga bakterierna är än så länge okänt. Men forskarna bakom upptäckten avser nu att undersöka detta. Avsikten är att isolera de bakteriehämmande substanserna för att på sikt kunna producera nya effektiva former av antibiotika.

Ämnen i den här artikeln:

Antibiotika
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Roland Johansson/TT

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt