Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

När det extrema blir det nya normala

Foto: Nick Perry

2014 var det varmaste året någonsin, men det kommer ändå att vara kallare än alla år i framtiden, säger Philip Jones, nybliven heders-doktor vid Stockholms universitet. Han var den som drabbades hårdast när stulna mejl från klimatforskare publicerades på nätet i november 2009, men friades från alla misstankar om forskningsfusk.

– Jag visste att jag hade rätt. Det tog ett tag att övertyga mig själv om det igen, men jag hade ju rätt. Och så fick jag mycket stöd från universitetet och från kolleger runt om i världen.

Philip Jones, föreståndare för klimatforskningsenheten vid East Anglia-universitetet i Norwich i Storbritannien, talar om tiden efter november 2009, när någon hackade sig in i universitetets datorer och lade ut tretton års mejlväxling mellan klimatforskare på nätet.

Han hade varit huvudförfattare till ett av kapitlen i klimatpanelen IPCC:s stora rapport om läget för klimatet som kom två år tidigare. De som nu spred mejlen riktade främst in sig på honom för att ifrågasätta hans och rapportens trovärdighet. En mening från ett av Philip Jones mejl, ryckt ur sitt sammanhang, kunde tolkas som att han hade förvanskat data för att få tydligare bevis för att jorden värms upp. I andra mejl låter det som att han och några kollegor vill hindra vissa andra forskare från att få publicera sig eller delta i klimatpanelens arbete. Philip Jones blev omskriven på bloggar och i tidningsartiklar, och fick dödshot riktade mot sig, och han valde att lämna tjänsten som föreståndare för enheten tills en oberoende utredning gått igenom mejlen.

Alla utredningar friade honom på alla punkter, och i juli 2010 kunde han återgå till jobbet som föreståndare. Stödet från kollegorna och övertygelsen om att han hade rätt hjälpte honom alltså att överleva.

– Det finns ju så många bevis för att världen blir varmare, inte bara att medeltemperaturen ökar. Havsnivåerna stiger också. Det beror till en del på att vattnet värmts upp, eftersom varmt vatten expanderar, men också på att glaciärerna i Alperna och Himalaya och de flesta andra bergskedjor smälter och blir mindre, säger han.

Foto: Hampus AnderssonFoto: Hampus Andersson

Philip Jones har länge samarbetat med forskare på Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet, och den sista september blev han en av universitetets åtta nya hedersdoktorer.

Han vill inte gärna prata om mejlen och vad som hände när de stals och spreds.

– Det är historia nu. Det har gjorts många utredningar. Och tittar man på slutsatserna från den senaste IPCC-rapporten som kom 2013 skiljer de sig inte mycket från dem i rapporten från 2007. Några av dem har blivit lite säkrare, andra lite mindre säkra. Och världen blir bara varmare, säger han.

Han berättar mycket hellre om sin forskning som handlar om att ta fram långa temperaturserier för hela världen. Liknande mätningar görs även av andra forskargrupper i bland annat Storbritannien, USA, Japan och Kina.

– Vi ser alla exakt samma sak. År 2014 var det varmaste året dittills. Skillnaden var inte stor från året innan, men det var varmare. År 2015 blev däremot mycket varmare, och det här året kommer medeltemperaturen att bli ännu högre, säger han.

Det beror främst på väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år, liksom det var 1997–98.

– Nästa år kommer att bli lite svalare. Men det som intresserar mig är hur mycket medeltemperaturen sjunker, säger Philip Jones.

Det blir inte så mycket, menar han, eftersom haven har värmts upp, och en stor del av den globala uppvärmningen drivs av haven. Temperaturen 2017 kommer därför inte att kunna sjunka under 2014 års nivå, och åren efter kommer den gradvis att stiga igen.

– Så 2014 var ett rekordvarmt år då, det varmaste året någonsin. Men alla år i framtiden kommer att vara varmare än 2014. Det är märkligt att ha ett rekordår, och att temperaturen sedan aldrig mer blir lägre än så, säger Philip Jones.

Redan i slutet av 1800-talet insåg den svenske fysikern och kemisten Svante Arrhenius att våra utsläpp påverkar jordens klimat.

– Han räknade ut att världen skulle bli varmare om vi använde mer fossila bränslen och ökade nivåerna av koldioxid i atmosfären. Men han trodde inte att industrialiseringen skulle gå tillnärmelsevis så snabbt som den har gjort, säger Philip Jones.

Under 1970-talet, när Philip Jones började forska, fanns det forskare som menade att vi var på väg mot en ny istid.

– Från 1940-talet till 1970-talet hade den globala medeltemperaturen på land sjunkit något. Jag tror att somliga trodde att avkylningen skulle fortsätta. Men redan de första klimatmodellerna från 1960-talet, med datorberäkningar som använde ekvationer från fysiken, visade att världen blev varmare, säger han.

Philip Jones menar att rädslan för en ny istid var mycket större i medierna än i forskarvärlden.

– Om man läser forskningsartiklar från den tiden så säger den stora majoriteten att världen blir varmare. Men de flesta studier når aldrig medier. Medierna plockar nästan bara upp de studier som har spektakulära resultat och som universiteten eller tidskrifterna skickar ut pressmeddelanden om, säger han.

Nu har forskarna förstått orsakerna till avkylningen i mitten av 1900-talet.

– Det hängde också ihop med fossila bränslen, och utsläpp av partiklar, framför allt svavelpartiklar, från eldning med smutsigt kol, säger Philip Jones.

Mycket kom från länder som Östtyskland, och svavlet gav surt regn i Sverige och övriga Norden. Men partiklarna hjälpte också till att dämpa uppvärmningen.

– När utsläppen blev renare blev luften och himlen klarare. Atmosfären är mycket klarare nu än den var på 60- och 70-talen. Men när vi minskade svavelutsläppen för att rädda miljön och få bort sura regn skyndade vi samtidigt på uppvärmningen, säger Philip Jones.

Han är osäker på om Parisavtalet från förra året räcker för att hejda klimatförändringarna.

– Det går i rätt riktning, men jag vet inte om det kommer att genomföras. Vi behöver verkligen göra något, och det blir lättare ju tidigare vi börjar. Ju längre vi väntar, desto större måste förändringarna bli.

Han tycker inte att han har några råd om hur människor som vägrar tro på att våra utsläpp påverkar klimatet ska bemötas.

– En del av dem är helt omöjliga att övertyga. Det här borde inte vara en politisk fråga, men den senaste sju åtta åren har det blivit det, och det är framför allt politiker på högerkanten som är skeptiska till klimatförändringarna. Tidigare var det inte så i Storbritannien. Margret Thatcher var medveten om problemen och gjorde saker för att minska utsläppen, säger Philip Jones.

Foto: Jonas Backlund (Di)

Fakta. Philip Jones

Född 1952.

Professor och föreståndare för Climatic Research Unit, CRU, vid East Anglia-universitetet i Norwich i England.

Forskar om globala klimatförändringar. Främst känd för sin globala temperaturserie, som haft stor betydelse i alla rapporter från FN:s klimatpanel IPCC.

Samarbetar sedan början av 1990-talet med Stockholms universitet. Tidigare extern rådgivare till Bolincentret för klimatforskning.

Den 30 september blev Philip Jones hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Källa: Stockholms universitet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.