Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

När djuren hindrar forskningen

Foto: Alamy

Liten tuva stjälper ofta stort lass, och en mård som gnagt av en kabel försenade starten av världens största partikelaccelerator LHC på Cern i våras. Det är bara ett av många djur som lagt sig i forskningen genom vetenskapshistorien.

Mården som slog ut partikelacceleratorn

Foto: I Centraleuropa är mårdar ett stort problem för bilägare. De små rovdjuren klättrar in under motorhuven för att få värme, och gnager sedan sönder kablar i motorn. Det sprids många tips om bästa sättet att skydda bilen från angreppen: med ultraljud, plattor som ger djuren stötar, dubbelhäftande tejp där mårdarna fastnar med pälsen och måste rycka sig loss eller hundurin, vars lukt ska hålla djuren borta.

I april i år tog sig en fransk mård an en något större apparat. Den bet sönder en elkabel på världens största forskningsmaskin: den 27 kilometer långa partikelacceleratorn LHC, Large Hadron Collider, på fysikcentret Cern utanför Genève. Elchocken dödade mården, strömmen slogs ut på hela Cern och reparationerna tog några dagar.

I november 2009 drabbades maskinen av ett liknande strömavbrott, och medier rapporterade om att det berodde på en fågel som tappat en baguette. Vad som egentligen hände är fortfarande inte känt, mer än att fjädrar och brödsmulor hittades vid den utslagna transformatorstationen.

Foto:

En riktig datorbugg. Foto: Naval Surface Warfare Center.

En levande (fast död) datorbugg

En bugg är ett fel i ett datorprogram. Ordet kommer från engelskans bug, eller insekt, och har använts i ingenjörsslang långt före datorernas dagar. År 1878 skrev Thomas Edison i ett brev att det fanns buggar, små fel och problem, i alla hans uppfinningar, och att det tog månader av intensiva studier och hårt arbete för att hitta och åtgärda dem innan det gick att avgöra om uppfinningen var ett misslyckande eller om den skulle gå att sälja.

Världens förmodligen mest kända datorbugg var en riktig insekt, en nattfjäril, som fastnade i datorn Mark II på Harvarduniversitetet i september 1947. De roade ingenjörerna som upptäckte den tejpade fast den döda insekten i loggboken och skrev "första riktiga buggen hittad". Ordet bugg för datorfel, och debugging, eller ibland avlusning på svenska, för felsökning av program blev snart standard bland programmerare.

Loggboken med den fasttejpade stackars fjärilen finns nu i samlingarna på Smithsonian National Museum of American History i Washington DC.

Foto:

Innan Ligo lyckades mäta gravitiationsvågor fick fysikerna tampas med råttor. Grafik: Johan Andersson.

Råttorna och gravitationsvågorna

Experimentet Ligo hamnade på löpsedlar i hela världen i februari för att det lyckats mäta gravitationsvågor eller krusningar i rumtiden. Precis som Galileos teleskop öppnade Ligo ett helt nytt fönster ut i universum där vi kan studera saker vi inte kunnat se tidigare.

Men innan Ligo blev först om att mäta svallvågorna av två kolliderande svarta hål fick fysikerna ägna sig åt skadedjursbekämpning i experimentets kilometerlånga tunnlar långt ute på landsbygden i USA. Råttor tyckte särskilt mycket om att bygga bo i isoleringsmaterialet runt rören där laserljus färdas fram och tillbaka.

Rören måste ibland hettas upp för att få bort vatten och skapa vakuum, och isoleringen skulle underlätta processen. Men när råttorna kissade i den frätte deras urin mikroskopiska hål i svetsfogar så att gas kunde sippra in och förstöra vakuumet. Att leta reda på läckorna på de fyra kilometer långa rören var enormt tidskrävande.

Nu har isoleringen tagits bort, och forskarna försöker hålla råttorna ute från tunnlarna.

Foto:

Amo Penzias och Robert Wilsons radioteleskop. Foto: Nasa.

Duvorna på radioantennen

Arno Penzias och Robert Wilson på Bells laboratorier i New Jersey i USA hade problem. Året var 1964, och de hade världens mest känsliga teleskop för att mäta radiovågor från rymden. Men mätningarna stördes av ett konstant brus, som var lika stort oavsett åt vilket håll de vände radioantennen.

Ett par häckande duvor verkade skyldiga. Arno Penzias och Robert Wilson ägnade mycket tid åt att jaga bort fåglarna, fånga dem i fällor och skrubba antennen ren från "vitt dielektriskt material", alltså fågelbajs.

Till slut gav någon av dem order om att duvorna skulle skjutas. Men bruset fanns kvar. Det var ingen störning, utan den kosmiska bakgrundsstrålningen, det äldsta ljus som finns i universum. Strålningen är en konsekvens av big bang-teorin, teorin om den stora ursmällen, något som fysiker hade förutsagt redan på 1940-talet. Arno Penzias och Robert Wilson hade alltså hittat det första tydliga beviset för att teorin stämmer.

Duvorna hade kunnat få leva, och Penzias och Wilson fick Nobelpriset i fysik 1978.

Foto:

En liten fripassagerare följde med Discovery upp i rymden. Foto: Nasa.

Fladdermusen liftade med rymdfärjan

När rymdfärjan Discovery sköts upp från Kennedy Space Center i Florida den 15 mars 2009 med sju astronauter ombord på väg mot den internationella rymdstationen ISS följde även en liten fripassagerare med.

En veckläppad fladdermus klamrade sig fast på den orangefärgade bränsletanken.

Teamet som gjorde den sista säkerhetskontrollen före avfärd för att leta efter tecken på is på utsidan av rymdfärjan upptäckte fladdermusen, men tog för givet att den skulle flyga i väg vid starten.

Men fladdermusen höll sig kvar. Enligt en biolog som tittat på foton och filmer från uppskjutningen verkade djurets vänstra vinge vara bruten, och den högra axeln såg också skadad ut.

Med all sannolikhet brann den lilla fladdermusen upp högre upp i atmosfären.

Kennedy Space Center ligger i Merritt Islands nationella viltreservat. Vid avfyrningsramperna finns varningssystem som sirener för att hålla fåglar och andra djur på avstånd. Rymdingenjörerna använder också radar för att upptäcka fåglar i luften före uppskjutningar.

Foto:

Foto: Tom Gannam/AP.

Utslagna knockoutmöss

Knockoutmöss, möss som fått en gen eller en del av sin arvsmassa manipulerad så att den inte längre fungerar, har använts i medicinska djurförsök i decennier. Den första knockoutmusen skapades av Mario Capecchi, Martin Evans och Oliver Smithies på 1980-talet – en bedrift som gav dem Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2007.

Forskare studerar mössen för att få veta mer om hur den utslagna genen normalt fungerar.

Men i förra veckans nummer av tidskriften Cell Reports rapporterar en grupp forskare från Ragoninstitutet i Boston i USA att de hittat en mutation, ett genetiskt fel, i en stam av ofta använda svarta knockoutmöss. Det betyder att mössens egenskaper inte alls behöver bero på den utslagna genen utan kan vara en effekt av mutationer.

Artikelförfattarna menar att alla som använt mössen måste göra om sina försök för att kontrollera att resultaten verkligen håller.

Det är inte första gången försöksdjur visar sig ha defekta gener. År 2009 upptäcktes mutationer hos två andra vanliga stammar av labbmöss.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.