Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 11:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/nar-fa-smittar-manga-sa-kan-superspridning-paverka-pandemin/

Vetenskap

När få smittar många – så kan superspridning påverka pandemin

Shincheonjikyrkans församlingshus i Daegu desinfekterades och tömdes efter utbrottet.
Shincheonjikyrkans församlingshus i Daegu desinfekterades och tömdes efter utbrottet. Foto: Lee Moo-ryul/AP

Det finns många berättelser om hur en enda person i sin tur smittat väldigt många andra med det nya coronaviruset. Så kallade superspridningshändelser är inte särskilt väl utforskade, men kan bli en viktig faktor för att bekämpa pandemin.

Tidigt under 2003 blev en fiskhandlare i Kina sjuk i hög feber och hosta. Han åkte därför till sjukhuset i Guangzhou. Det visade sig senare att han var sjuk i det som kom att bli känt som sars. Under de två dagar han låg inlagd på sjukhuset smittade han minst 30 sjukvårdsarbetare. När han blev sämre flyttades han till ett annat sjukhus. Under ambulansfärden smittade han två läkare, två sjuksköterskor och ambulansföraren. På det nya sjukhuset smittades ett drygt 50-tal personer, både personal och patienter samt egna familjemedlemmar, enligt boken Spillover av David Quammen.

Fiskhandlaren fick då smeknamnet ”The Poison King”, Giftkungen. Han överlevde, men många av de som han smittade hade inte samma tur. 

Giftkungen är inte unik. Historien är fylld av människor som pekats ut för att ha spridit sjukdomar och smittat många. Tyfoid-Mary är en av de mest kända. Dessa människor kallas ofta för superspridare. Utbrottet av sars tros ha blivit så omfattande just på grund av ett fåtal sådana händelser.

Vårdanställda tar på skyddskläder för att ta hand om patienter sjuka i sars i Guangzhou, april 2003.
Vårdanställda tar på skyddskläder för att ta hand om patienter sjuka i sars i Guangzhou, april 2003. Foto: Xin lei/Imaginechina/Sipa USA

Experter vid Världshälsoorganisationen WHO anser att ordet superspridare är en missvisande och stigmatiserande term. I stället använder man begreppet superspridningshändelse. Det beror delvis på att personen inte sprider sjukdomen medvetet. Dessutom är den sjuka bara en av många parametrar i en superspridningshändelse.

– Det krävs stora samlingar, en person som utsöndrar mycket virus och också att den personen träffar många människor väldigt nära, ansikte till ansikte, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog.

Redan tidigt under utbrottet av det nya coronaviruset kom rapporter om så kallade superspridningshändelser från andra länder. En äldre kvinna som tillhörde en kristen sekt i Sydkorea smittade många församlingsmedlemmar, vilket i sin tur ledde till ett större utbrott.

– Jag fick en beskrivning av mina koreanska kollegor om den här kyrkan och det var väldigt talande. Den här personen var väldigt central, och man sjöng dessutom mot varandra. Det handlar inte bara om att träffas, utan eventet som sådant måste också generera mycket saliv och utsöndring verkar det som, säger Anders Tegnell.

Det handlar inte bara om att träffas, utan eventet som sådant måste också generera mycket saliv och utsöndring verkar det som

Det finns också andra superspridningshändelser som involverat sång. Under en körövning i delstaten Washington i USA smittade en sjuk person 53 av 60 närvarande körmedlemmar. Det finns även tillfällen kopplade till den intensiva träningsformen zumba, men inte den lugnare pilates. Det antyder att det kan handla om djupare andning för risken att sprida kroppsvätskor.

De senaste dagarna har det demonstrerats och manifesterats runt om i världen mot rasism och polisbrutalitet efter att George Floyd dödades under ett polisingripande i Minneapolis den 25 maj. Även i Sverige har flera tusen människor demonstrerat trots att folksamlingar över 50 personer är förbjudna. Anders Tegnell är bekymrad eftersom mycket människor på liten yta i kombination med ropandet av slagord skulle kunna leda till många smittade. Samtidigt verkar det vara lägre risk för superspridningstillfällen utomhus än inomhus.

Trots att Stockholm är hårt drabbat av det nya coronaviruset verkar det inte bero på superspridningshändelser. Anders Tegnell har inte sett några tydliga tecken på några sådana tillfällen i Sverige. 

– Det kan förstås ha varit något sådant tillfälle utan att vi upptäckt det. De här superspridningshändelserna upptäcks ofta slumpmässigt, säger han.

Men de märks däremot tydligt i kurvorna över insjuknade, med en topp på 50-150 fall vid ett och samma tillfälle. Kurvorna i de olika regionerna följer i stället generellt samma mönster vecka efter vecka, med lägre inrapporterade fall under helgerna. Tydligast är det i Stockholm, förklarar han.

– Det har ju diskuterats väldigt mycket om finalen i Melodifestivalen skulle ha varit ett sådant superspridningstillfälle. Men tittar man fem till sju dagar efter i våra epidemikurvor så går kurvan ned lite grann till och med.

Final i Melodifestivalen i Globen 7 mars 2020.
Final i Melodifestivalen i Globen 7 mars 2020. Foto: Pontus Lundahl/TT

Superspridningshändelser kan ha stor betydelse för utvecklingen av ett utbrott. För att räkna ut hur smittsam en sjukdom är utan åtgärder används ett så kallat R0-tal. Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar och har ett R0-tal mellan 12-18. Det nya coronaviruset har ett R0-tal mellan 2,5-3. Det innebär att varje person som är sjuk i snitt smittar tre personer. Men det kan vara väldigt stor variation mellan individer. Det har under den här pandemin visat sig att många människor inte smittar någon alls, medan andra smittar väldigt många. 

Exakt hur fördelningen ser ut vet vi inte, men en forskargrupp har uppskattat att tio procent av fallen skulle kunna ligga bakom 80 procent av smittspridningen. En annan att 20 procent är ansvariga för 80 procent av smittspridningen. Båda studierna är preliminära.

Det gör utvecklingen väldigt svår att förutsäga. Det kan räcka med ett enda missat fall för att smittspridningen i samhället ska vara igång igen.

– Även om man har väldigt få fall under väldigt lång tid kan man inte bara luta sig tillbaka och tro att det alltid kommer att vara så. Har man otur kan ett av de få fallen bli just ett sådant här superspridningstillfälle. Jag tror att det är det som många länder oroar sig för just nu, som Danmark, som släpper på många restriktioner och testar mycket, säger Anders Tegnell.

Anders Tegnell.
Anders Tegnell. Foto: Alexander Mahmoud

En dansk studie som varken är publicerad eller granskad antyder att en total nedstängning av samhället inte krävs för att förhindra superspridningstillfällen, i stället kan det räcka med att förbjuda större folksamlingar och evenemang. Som exempel nämner forskarna Sverige.

Vad finns det då för andra förklaringar till att Stockholm drabbats hårdare än till exempel Göteborg och Malmö? Anders Tegnells teori är att det krävs en stor grupp människor som blir smittade samtidigt för en omfattande smittspridning.

– I Stockholm var det ingen enskild superspridning, utan att gigantiskt stort resande som gjorde att det kom in en massa smittade samtidigt. Jag tycker att det återkommer gång på gång från länder som drabbats hårdare, att man har haft väldigt många personer som kommit samtidigt och börjat sprida sjukdomen inom ett geografiskt område. Då har det varit svårt till omöjligt att få stopp på spridningen.

Superspridningshändelser är inte särskilt väl utforskade. Man vet inte varför vissa personer utsöndrar mer virus än andra. Inte heller vet man varför bara vissa personer med mycket virus i kroppen smittar många personer. Om forskarna bättre förstår varför superspridningshändelser uppstår kanske de kan förebyggas. Men det finns också andra anledningar till att förstå dem bättre. 

– De skapar en väldigt stor slumpmässighet i hur länder drabbas. Det kommer att på sikt göra det svårt att utvärdera vad som är rätt och fel. För det kan ju se ut som att något fungerar väldigt bra när man haft lite tur, säger Anders Tegnell.

 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt